tisdag, juni 29, 2004

"Icke-kommersiellt", vad betyder det egentligen?

Med anledning av att BBC tänker släppa sina arkiv på nätet, aktualiseras frågan om vad "kommersiellt användande" egentligen betyder. BBC:s Creative Commons-licens föreskriver nämligen att sådant icke får äga rum. De omsorgsfulla juridiska formuleringarna för den populära CC-licensen Attribution-NonCommercial-ShareAlike försöker inte ens definiera "non-commercial". Man nöjer sig med ett luddigt förbud mot användande av sådana slag "that is primarily intended for or directed toward commercial advantage or private monetary compensation". "Hydrarchist" antecknar lite kring definitionsproblemet: "in terms of building a community capable of sustaining itself economically whilst nurturing a different normative basis, it will be desirable to allow them to receive some financial remuneration". Helt rimlig reflektion, men inte ett dugg tydligare för det – tvärtom vill jag snarast påstå att samtliga resonemang som använder ordet community är notoriskt flummiga. SAOB definierar det svenska ordet kommersiell som något som tillhör handelsväsendet. Enligt Nationalencoklopedins ordbok är det kommersiellt "som i första hand tjänar vinstintressen [ibl. ngt nedsätt.]", även om det också uppges kunna användas "mer neutralt" i betydelsen "affärsmässig". Encyclopædia Britannica gör en inte mycket klokare. Så låt oss ta några exempel, för att se om gränsen mellan kommersiellt och icke-kommersiellt är så lätt att dra som man ofta föreställer sig att den är (diskutera vidare bland kommentarerna!):

  • Får en film som underställts en "icke-kommersiell" Creative Commons-licens visas på ett gruppboende för utvecklingsstörda, om stället drivs av ett vinstdrivande företag fast med offentlig finansiering?
  • Får ett produktionsbolag som ska göra en påkostad reklamfilm på uppdrag av Amnesty använda materialet? Om inte, hade det varit OK om Amnesty gjorde det själva?
  • Och hur står det till med "ideella" organisationer som ger sina ledargestalter enorma ekonomiska förmåner, exempelvis Tvind-rörelsen (UFF)?
  • En "ideell" organisation som kämpar för sänkta alkoholskatter och vars verksamhet huvudsakligen finansieras av alkoholimportörer?
  • En tidning som en ideell förening driver i syfte att dra in pengar till sin verksamhet?
  • Ordfront förlag? (Vinstdrivande, kanaliserar pengar till Ordfront Magasin.)
  • Sveriges Television?
  • Räknas det som kommersiellt att använda det licensierade materialet på en ideell sajt, vilken drar in sina driftskostnader genom att sälja bannerplats?
Jag tror att problemet handlar om mer än att skriva en tillräckligt tydlig definition på vad man vill. Jag tror att det snarare är ett symptom på att vi lever i en tid då själva de ekonomiska strukturerna är sådana att distinktionen vi söker börjar bli helt irrelevant. Och jag ser det som potentiellt problematiskt att Creative Commons försöker bygga sina licenser på att det är världens enklaste sak att skilja icke-kommersiellt från kommersiellt. Att det numera knappt går att hitta något "rent icke-kommersiellt", hänger samman med vad Hardt & Negri uttrycker som att kapitalet inte längre har någon utsida. Därför är det bara dumt att försöka leta efter en sådan. Strategier som försöker stöta bort det "onda", kapitalistiska, kommersiella, till förmån för det "goda", obefläckade, rena, icke-kommersiella, är i bästa fall en återvändsgränd och i sämsta fall direkt reaktionära. (Liknande resonemang präglar Deleuze/Guattari, McKenzie Wark och Högdalen Business School) Om du använder Creative Commons-licens, välj att tillåta kommersiell anvädning, och förbjud för guds skull inte derivativa verk. Med sådana begränsningar går det inte längre att tala om "fri kultur".

3 Comments:

Anonymous Anonym said...

Ibland blir man så trött på alla licenser och allt krångel. Sån tur då att det finns Free Music Philosophy och tillåtande/permissive licenser som BSD, MIT, etc.

http://www.ram.org/ramblings/philosophy/fmp.html
http://www.oreillynet.com/pub/a/policy/2001/12/12/transition.html

Jag har använt två smaker av CC: Attribution och Public Domain. Public Domain tycker jag är bra, den är enkel att förstå och tillåtande, men jag tror inte att den licensen gäller i Sverige eftersom i vi inte har samma lagstiftning som i fetmans mecca USA. Attribution finns det vissa problem med och den har dessutom massa krånglig juridisk text.

http://lists.debian.org/debian-legal/2004/04/msg00031.html


Mvh,
blenda@handgranat.org

6/30/2004 12:40:00 fm  
Anonymous Anonym said...

SAOB definierar det svenska ordet kommersiell som något som tillhör handelsväsendet. Enligt Nationalencoklopedins ordbok är det kommersiellt "som i första hand tjänar vinstintressen [ibl. ngt nedsätt.]", även om det också uppges kunna användas "mer neutralt" i betydelsen "affärsmässig". Encyclopædia Britannica gör en inte mycket klokare.I en copyright är det nog knappast definitioner från uppslagsverk som avses, utan definitioner med någon sorts rättslig hållbarhet. En sådan finns säkert av kommersiell. Inget av dina exempel behöver vara gränsfall givet en rättslig definition, även om de nog är det med någon vardaglig definition av komersiell.

Att det numera knappt går att hitta något "rent icke-kommersiellt", hänger samman med vad Hardt & Negri uttrycker som att kapitalet inte längre har någon utsida. Därför är det bara dumt att försöka leta efter en sådan.Hardts och Negris resonemang vet jag inget om. Dina exempel ger inte särkilt mycket stöd för deras tes eftersom de bara gäller några få enstaka fall väl utvalda för att vara svåra att avgöra.

Men i detta fall har jag svårt att tro att H&Ns resonemang spelar någon större roll överhuvudtaget. Det finns massor av fall som utan problem kan sorteras in i facket kommersiellt eller icke-kommersiellt, oberoende av filosofiska funderingar om den gränsdragningens försvinnande. Frågan för någon som ska välja licens för sitt verk är snarare hans inställning till de solklara fallen (som utan tvekan håller rättsligt), än till de gränsfall som säkert kan existera.

9/09/2004 09:05:00 fm  
Blogger rasmus said...

Den anonyma kommentatorn tror att det "säkert" finns en stabil rättslig definition av vad "icke-kommersiellt" skulle betyda. I så fall ber jag henne/honom att leta fram en sådan, för själv har jag inte lyckats. Bortsett från i Creative Commons-licenser och liknande vet jag inget exempel på "icke-kommersiell" som juridisk term. Ambivalensen i anförda exempel borde väl vara tillräckligt för att inse det omöjliga i att dra en sådan linje (även om vi bortser från Hardt/Negri!)
Om någon som pysslar med Creative Commons i Sverige läser det här kan detta ses som en uppmaning att reda ut frågan.

9/09/2004 12:18:00 em  

Skicka en kommentar

<< Home