söndag, juli 04, 2004

Markeringens logik ersätter sorteringens

Hur ofta har man inte googlat efter något som man visserligen vet att man har sparat lokalt på sin dator, men som är för jobbigt att leta fram? Det är lättare att hitta något bland en miljard websidor med Google, än vad det är att hitta någon på ens egen hårddisk, konstaterade nyligen Steve Jobs från Apple, i samband med presenterandet av Spotlight, en ny allomfattande sökmotor som byggs in i kommande Mac OS X-versionen Tiger. Apple har redan nosat på idén en del och levererat en och annan funktion fått mac-användarna att söka mer och sortera mindre, bl.a. med program som iTunes. Men likväl är det förbluffande hur det kan komma sig att det idag tar så mycket längre tid att söka upp nåt på sin egen hårddisk än att söka upp det bland all världens webbservrar.

In Jobs' scheme, the hierarchy of files and folders is a dreary, outdated metaphor inspired by office filing. In today's communications era, categorized by the daily barrage of new e-mails, websites, pictures and movies, who wants to file when you can simply search? What does it matter where a file is stored, as long as you can find it? (Källa: Wired)
Alltså: Hög tid att sluta designa våra operativsystems gränssnitt för filhantering med det fordistiska kontoret som modell.
Gränssnittet formar hur datoranvändare uppfattar själva datorn. Det avgör också hur användarna tänker sig de olika mediaobjekt som de kommer åt via datorn. I det att gränssnittet fråntar olika medier deras ursprungliga distinktioner, påför det dem sin egen logik. Slutligen, genom att organisera data på särskilda sätt, bidrar ett gränssnitt med en distinkt uppfattning om världen. Ett hierarkiskt filsystem förutsätter exempelvis att världen kan organiseras i en logisk flernivå-hierarki. I kontrast mot det står www:s hypertext som modellerar världen som ett icke-hierarkiskt system, regerat av metonymi. Kort sagt, lång från att vara ett genomskinligt fönster till datan inuti datorn, för gränssnittet alltid med sig starka egna bidrag.
skriver Lev Manovich i sin bok The Language of New Media, innan han går vidare till att höja ett varnande finger för upprättandet av en content/interface-dikotomi (precis som Florian Cramer gör i det här referatet här på Copyriot). I en annan text betonar Lev Manovich Apples historiska roll som sättare av normer för människa-dator-gränssnitt. Förutom att 1984 introducera den ofattbart inflytelserika metoden att presentera filer i "mappar" på ett "skrivbord", nämner han även min egen gamla favorit HyperCard (1987) som en föregångare till HTML! Jag uppfattar Manovich som en företrädare för skolbildningen mediearkeologi. Därav hans intresse för att rota i hur dagens dator-gränssnitt (som allt mer får karaktären av kultur-gränssnitt) inte är skapade ur intet, utan för med sig ett omfattande bagage. Makten som detta har över vårt nutida sätt att arbeta med datorer – och även över vårt tänkande i allmänhet – är dock ytterst svår att se, då vi inte är vana vid att ifrågasätta verklighetens gränssnitt. Vad Apple gör är att sluta anpassa datorns gränssnitt efter hur folk hanterar papper på kontor, och som ny förebild ta hur folk verkligen hanterar information i nätverk. (Själv tror jag att P2P-nätverk är en pådrivande innovativ kraft i dessa sammanhang.) Och enligt Wired planerar även Microsoft att bygga in en allomfattande i nästa generation av Windows. Kanske kan man tänka sig två sätt att hantera information. Den första har sorterandet som sin startpunkt, den andra har markerandet. Den första bygger på att varje objekt ska sorteras in på en enda plats, inordnad i en hierarkiskt förgrenad trädstruktur (men vi är trötta på träd!). När man sen vill ha någon information, ska man genast kunna veta till vilken plats i trädet man ska gå. Förutom insortering av filer i mapp-strukturer, är bibliotek i allmänhet och Klassifikationssystem för svenska bibliotek i synnerhet bra exempel på denna sorterandets logik. Helt annorlunda är då den logik som bygger på att objekten markeras för att sedan kunna sökas upp – vilket av naturliga skäl är lättare att genomföra med digital information än med papper. Här finns ingen samordnande hierarki utan en förbindelselinjerna som vägleder en är inte planerade från början. Det intressanta är egentligen inte med vilka system som man snabbast hittar den information som man vill ha. Nej, de verkligt långtgående effekterna av detta ligger nog snarare i hur filhantering som bygger på markering och sökning i stället för på sortering påverkar de sätt på vilka vi till vardags producerar ny information. När jag skriver dessa meningar är det i medvetande om att folk kommer att hitta dem via sökmotorer, och att användande av andra ord direkt kommer innebära att texten ett annat slag av läsare. Samma sak om jag namnger en fil som jag tänker dela ut i ett P2P-nätverk, eller för den delen en fil jag själv vill kunna hitta i myllret på min egen hårddisk. Detta är något som påverkar språkets djupaste nivåer: exempelvis kommer jag ofta på mig själv med att undvika böjningar av vissa ord, bara för att göra min text mer googlingsbar! Å andra sidan innebär skrivande för ett medium avsett att navigeras med sökmotorer att man slipper kravet att "hålla sig till ämnet", eftersom man inte längre behöver bekymra sig om att enkelt kunna inordna resultatet på en punkt i trädstrukturen. Apple och Google kommer inte att rädda världen. Sökningens paradigm har alldeles säkert potentiellt dåliga effekter såväl som bra. Men när även enskilda datoranvändare börjar organisera sina arbetsprocesser på ett sätt som liknar P2P mer än kontor, så bör det även föra med sig att gränsen mellan vad som ligger på den lokala burken och vad som är åtkomligt via nätverk blir mindre skarp. Med 100 mbit till alla och distributerade filsystem av mer avancerat slag kommer kontorets strukturer snart att vara ett minne blott, och datorernas gränser mer upplösta. Vad detta innebär för upphovsrättens värnare är ganska lätt att räkna ut. För övrigt är "search don't sort" parollen som marknadsför GMail. Fan vad skönt det vore om den parollen på smidigt vis kunde tillämpas på städning, förresten...

1 Comments:

Blogger jan boklöv said...

"Ett hierarkiskt filsystem förutsätter exempelvis att världen kan organiseras i en logisk flernivå-hierarki. I kontrast mot det står www:s hypertext som modellerar världen som ett icke-hierarkiskt system, regerat av metonymi."

Kusligt likt Althussers uppgörelse med Hegel. För att gå bortom de Hegel och Leibniz-influerade Marxläsningar som delade upp världen i ekonomiskt/politiskt, bas/överbyggnad, osv, uppfann han begreppet "metonymisk kausalitet". Bas/överbyggnad-dikotomin, där de olika homogena delarna bestämde varandra enligt vissa logiker, bygger på "expressiv kausalitet" - Att någots inneboende essens uttrycks i dess effekter. T.ex. maoismen med sitt klassmedvetande och partiets "relativa autonomi".

I den metonymiska kausaliteten, som är inspirerad av Spinozas immanenssystem, går det däremot inte att skilja en orsak från sina effekter. Händelsen är ett dubbelt infångande. Althusser läser sedan Marx strukturbegrepp som symptom för det dubbla infångandet. Det betyder t.ex. att produktivkrafter måste ses produktionsförhållanden och tvärtom, vilket i sin tur tillåter oss att se subjektivitet som kapital. Och att analysera hur kapitalet producerar och produceras av subjektivitet, av spinoziansk affektion, är kanske den mest kritiska frågan för dagens politiska rörelser.

Jag remixar:

Ett hierarkiskt kausalitetsbegrepp förutsätter exempelvis att världen kan organiseras i en logisk flernivå-hierarki (bas/överbyggnad). I kontrast mot det står ett immanent kausalitetsbegrepp som modellerar världen som ett icke-hierarkiskt system, regerat av metonymi.

7/05/2004 04:45:00 fm  

Skicka en kommentar

<< Home