torsdag, juli 08, 2004

Sebastian Lütgert om arbete, fritid och autonoma labb

Rolux.org samlar Sebastian Lütgert några av sina småprojekt, från Internet Implorer till Excess4all, och så naturligtvis det uppmärksammade Textz.com. Tidigare intervjuade jag honom i en artikel för Piratbyrån: "Kriget mot piraterna kan inte vinnas". Här följer lite översatta utdrag ur en annan intervju, gjord via e-post (vilket märks) och publicerad helt oredigerad här (PDF på tyska, 196K. Hittad via e-postlistan Rohrpost). Detta är verkligen en fulöversättning, gjord i all hast. Först fem frågor från intervjuaren Sascha Büttner, sedan korta associationer kring tre ord.

Varför ska Internet vara en plats för kommunikation, och inte blott för underhållning (nyckelord: Streaming media)? Är det inte alltid trevligare att sitta med sina vänner och väninnor i en mysig bar och underhålla sig gott? Sebastian Lütgert: Nej. Det är alltid trevligare att skapa högsta möjliga grad av abstraktion och förkonstling. Mina vänner och väninnor vill detsamma. Den mysiga baren har nämligen stängt för länge sen. Den mysiga baren är för dyr. Medie-ekologin, som försvarar sina verklighets-reservat gentemot det påstådda informationsflödet ("inte sitta så länge framför bildskärmen", "nu åter till en god bok" etc) har så länge man kan minnas varit vänsterns värsta fiende. Betydligt värre än nazistiska hemsidor, och faktiskt värre än kommunikationens spektakel. Den som i stället för att uppfylla sitt livs tekniska förmedlande med begär, tror sig kunna gå bakom ryggen på det i riktning mot en Egentlighet, den är inte min vän och inte min väninna. Vilka begär uppfyller du ditt livs tekniska förmedlande med? The Sims; SMS; att framställa musik, texter och konst med datorn; droger a priori ja; gå sent i säng när man måste upp tidigt; att lägga värde på kläderna och även hålla det för ett vänsterkrav: att mot varje essentialism företräda det konstnärliga; vid varje kritik som framförs mot den sociala och ekonomiska verklighet som det "tekniska framsteget" (dess förfrämligande, dess upplysning, dess dialektik osv.), veta att människor önskar sig det och att det inte är ideologiskt. Att vara galen i prylar är inte falskt medvetande. Det är verkligt begär. Just det är grejen med dem. I ett flygblad kräver du: Inget mer arbete! Ingen mer fritid! Det senare stämmer in (på dig), antar jag, medan det första kravet (för dig) inte går att förverkliga. Från denna mejlintervju via Rolux till Minordomo och Bootlab: Arbete, arbete, arbete. Är ditt arbete betalt? Är det arbete? Vilket begrepp om arbete har du? Och när slår arbete över i exploatering (självexploatering) och slaveri? "Inget mer arbete!" och "Ingen mer fritid!" innebär framför allt: Inget mer åtskiljande av livet i dessa båda sfärer. Inget mer "Nej, jag jobbar nu", och inget mera "Nej, nu är jag ledig" – inte det heller. Nu är det ju bara så, att en falsk version av detta krav sedan länge redan är uppfyllt och härskar. I nätverksarbetet, uppmärksamhetsekonomin, gåvoekonomin, det immateriella arbetet eller hur man nu vill kalla det, är problemet just att arbetet blir fritidsartat och fritiden arbetsartad. Även om inte "Arbeit macht frei", så åtminstone "Arbeit macht Spaß": arbete är attraktivt och avslutas med en bra betalning; Fritiden är full av deadlines och "Jag kan av yrkesmässiga grunder inte kosta på mig att inte gå ut i kväll" och så vidare. Ett begrepp för arbete har jag inte, bara de fyra jag just nämnde, i fallande ordning. Men ett begrepp som jag över huvud taget inte har, det är självexploatering. "Självexploatering" är alltid sken-självexploatering, en snyftande form av autonom produktion och en förolämpning mot de främmande-exploaterade. I texten "deleuze.net not found" skriver du att Internet är kontrollsamhällenas massmedium och att Linux-pingvinen är djuret på dess vapensköld. Open source (Linux som ställföreträdande bild) som nyliberalt marknadsinstrument? Jag ställer mig alltid frågande, när det immateriella arbetets teoretiker, exempelvis Lazzarato men även många andra, på ett så endimensionellt sätt är "för" open source (och mot Microsoft). Arbetsteoretiskt är ju Microsoft fordismens sista dinosaurie. Den postfordistiska terrorregimen av nätverkande, infra-arbete, infinitesimalt mätande av arbetet, motivation och neo-kommunitarism – det börjar först med Linux. Som enda alternativ till XP skulle det trots allt vara dåligt. Och en annan sak: Klagandet på Microsoft i Europa innehåller alltid en av antisemitismens byggstenar. Det giriga amerikanska kapitalet, som med bits och bytes, alltså med ingenting, har förrikat sig så astronomiskt. Linux är det europeiska svaret på det amerikanska kapitalet. EU-approved. I Norditalien utvecklas det i familjeföretag. Kvinnornas roll. Förskräckligt. Vilken funktion har lokalen "Bootlab" [Lokal i Berlin Mitte, som bland annat inhyser radiostationen Reboot.fm] Hur viktiga är sådana rum? Och hur hotade är de? Labbet har flera vitt åtskilda funktioner, utöver såklart att låta 20-30 personer slippa sitta hemma (och betala telekom-avgifter). I stället delar de ett rum, ett flertal resurser och på sätt och vis också varandras tid. Dessutom ska lokalen naturligtvis också bevisa att tesen om autonoma media-labb är riktigt, och tesen om Corporate Media Labs falsk (det senare bevisas av alla dem i omgivningen som står tomma). För det behöver staden och folket så kallade "snittpunkter", vilket är ett korkat begrepp; vad vi har, är en bio eller ett stort rum med bar för olika sorters evenemang. Sådana rum som Bootlab är både viktiga och oviktiga, där de är viktiga skrumpnar de oftast ihop, medan de snarare expanderar i den fas där de är oviktiga. De är mer eller mindre utsatta för faror, och det ska sägas att de kommer i lika delar utifrån som inifrån. Jag citerar lite ur matrix.orf.at/bkissue/020203_1.htm: "Alltså, jag tror att Bootlab var en total nödvändighet vid den tidpunkt då vi grundade det, eftersom vi säkert gått och varit havande med idén i ett år och letat efter lokaler. Den grundläggande impulsen som förde till att folket här slog sig saman var, tror jag, att alla dessa människor inte hade någon mer lust att sitta ensamma och arbeta hemma. Och jag tror att de som var med och redan sedan länge jobbat med Internet mycket väl visste att man som komplement till nätet också behöver någon form av offentligt utrymme, eftersom det annars blir helt meningslöst. Jag tror att det är i lika delar paradisiskt och ett helvete, detta sammanflätande av arbete och fritid och denna oskiljaktlighet, alltså det faktum att arbete allt mer ger ett fritidsaktigt intryck, när det är så kul och förlöper bitvis, icke-linjärt, medan å andra sidan fritiden allt mer ger intryck av att handla om en slags arbete. Man måste gå ut på krogen för att träffa person X, för att via Y få arbetet Z. Alltså detta ständiga upprätthållande av informella nätverk, och jag tror att de möjligheter och förutsättningar som finns här i labbet och under vilka sådant arbete och fritid försiggår, på en relativt exemplariskt vis gör det synligt och möjligt att pröva ut var gränserna för det går, testa i vilken utsträckning detta kors och tvärs av arbete, festande, pratande och skrivande är meningsfullt, och vid vilken punkt det verkligen bara stör. En mycket pragmatisk sammanfattning är att Bootlab låter folk jobba under billiga förhållanden, utan att tvingas till att hela sin tid sitta i vidriga mediacenter med glasfasader för att representera vad det nya, dyra Berlin är. konspirationsteorier. Mycket, mycket viktiga! Paranoia är ett absolut giltigt, användbart, produktivt, månglovande och nödvändigt koncept. Om vi ska ha teorier ska vi även ha konspirationsteorier; det är ytterst sällsamt att folk oftast är mycket mer kritiska mot konspirationsteorier än mot alla andra sorters teorier. Precis som science klarast kan framställas som science fiction, blir politics klarast framställt som politics fiction. Burroughs! warez. Ett av dessa begrepp med "z". I grunden funkar varje plural, som då bildas med "z" i stället för "s". Z für zirkulieren, cirkulerande icke-egendom, temporär, svår att platsbestämma, väldigt väldigt omfångsrik: "501861 users online, sharing 77898K files (456704 GB)". copyright. Infördes, som vi idag vet, "enbart och allena för att skydda upphovsmän gentemot stora koncerner" – vilket snarare skulle vara en grund att ta ställning "för" stora koncerner" och "mot" den så kallade lilla mannen, som ju ändå alltid är en ängslig kälkborgare, "småborgare" etc – det vill säga, om detta hade stämt. I verkligheten är copyright naturligtvis en grundsten i förvandlandet av alla sorters immaterial till egendom, utgörande en ständigt större del av näringslivskretsloppet i skiten kallad "kunskapssamhället", vilket för sin del leds av folk vars rädsla kring åtminstone sin personliga "intellektuella egendom" framstår som ganska felaktigt uppmätt – då de hur som helst knappt kan säga en enda meningsfull sats, än mindre skriva (och sjunga kan de inte heller).
I morgon öppnas, för den som har vägarna förbi, en utställning på Café Moskau i Berlin, där Lütgert presenterar plakat som "skulle kunna komma direkt från Apples reklamavdelning".

1 Comments:

Blogger jan boklöv said...

Det är roligt att se hur kritiken mot open source-fundamentalisterna utformas på olika platser. Här i Sverige anklagar vi dem för att vara maskerade socialdemokrater och i Tyskland anklagas de för smygantisemitism :)

7/08/2004 11:06:00 em  

Skicka en kommentar

<< Home