torsdag, oktober 06, 2005

Kopifajt som politik och kulturuttryck

Upphovsrättsfrågan som politik och kulturuttryck var rubriken för en sammankomst igår i Göteborg, arrangerad av ett tvärvetenskapligt gäng kring CBIS, ISK och institutionen för informatik. Kanske ett fyrtiotal åhörare (varav nästan alla, kanske alla, var av manligt kön), sju panelister och en rad olika infallsvinklar som sammanstrålade i samtalet. Efter några ord om fri mjukvara, fokuserade Jonas Öberg från FSF Europe mest på påverkan av vad som händer i de lagstiftande församlingarna. Han tog också upp EU:s föreslagna Intellectual Property Enforcement Directive, som på ett mycket otvetydigt sätt definierar piratkopiering som ett brott i samma klass som terrorism. Kriget mot terrorn, och risken för att det missbrukas till att rättfärdiga alla tänkbara försöka att kontrollera internet och låsa in tekniken, var något som även togs upp av Johan Söderberg, som är illustratör och skriver på en bok om politiska aspekter av hacking. Just att genom olika slags hacking ständigt återerövra och omdefiniera kommunikationstekniken, snarare än att försöka ändra på lagar, var också vad han såg som avgörande för framtiden. Johan Söderberg inledde annars med att citera den nyliberale tänkaren Nozick, som menade att all socialism antingen måste leda till kollaps eller tyranni, eftersom "staten måste förbjuda frivilliga kapitalistiska handlingar mellan vuxna människor", för att sedan vända på steken och säga att tesen i fildelningsfrågan vänds ut och in, eftersom enda sättet att där upprätthålla kapitalistiska relationer är att "staten måste ingripa och förbjuda frivilliga socialistiska handlingar mellan vuxna", med antingen kollapsat upphovsrättssystem eller tyranni som resultat. Chalmers-doktoranden Linus Dahlander sa också lite grand: han har svårt att ta ett definitivt ställningstagande kring immateriella monopolrätter, då han ser en skillnad på kumulativa utvecklingar och sådana där tekniken hoppar fram i stora steg; i det senare fallet "kanske inte allt ska vara fritt". Medarrangören Karl Palmås, vetenskapssociolog som forskar kring motkultur, företagsetik och kollektiv intelligens (typ), luftade lite funderingar om vilken signifikans han såg i fri mjukvara och kopifajt i vår samtid, och om "implosionen mellan ideellt och professionellt". Mattias Klang från Creative Commons presenterade projektet på ungefär samma sätt som Lawrence Lessig och de andra brukar göra det: Å ena sidan det finns inga nya idéer, bara nya tolkningar, å andra sidan handlar det inte om att släppa upphovsrätten helt utan hamna nånstans emellan, säga "du får göra det, men inte det". Men han var samtidigt tydlig med att upphovsrätten befinner sig i en permanent kris: "det får inte heller bli så att vi gör det här, och låter upphovsrätten leva kvar hur länge som helst". Viktigast med Creative Commons-projektet är ändå, enligt Mattias Klang att den får folk som tidigare inte gjorde det att börja prata om och tänka på upphovsrätt och licenser (där har jag mina invändningar). Kan inte sammanfatta publikens inlägg här, men nämner gärna en lika intressant som idiotisk invändning som gavs av en förbittrad kulturarbetare längst bak. Han frågade mig hur kulturproducenter ska kunna tjäna pengar, och nöjde sig av princip inte med svar som tog exempel på hur många sätt det verkligen finns, i form av att levande framföranden och annat. Nej, han ansåg att det viktiga var att tjäna pengar "på den ursprungliga prestationen". Exemplet han framförde handlade om att saker minsann ska funka så att musiker minsann drar in pengarna på försäljning av inspelningar (varför det just är just studioinspelningen, inte repandet i replokalen eller alla åren av att lära sig spela, som ska räknas som ursprunglig tid man har "rätt" att kunna tjäna pengar på, det var förstås oklart). Kulten av "det ursprungliga" skapelseögonblicket är ett extremt tydligt uttryck för antipiratismens föreställningsvärd. Själv höll jag ett litet snack som började med en mediehistorisk genomgång av de skiftande förutsättningarna för upphovsrättens möte med tekniken och landade i några ord om vad som är värt att intressera sig för tendenser i dagens kopifajt och kulturliv. Hypertextad version av anförandet kommer upp här strax finns här. Vi blev sedan en rätt kul och udda blandning av folk som fortsatte att snacka på ett ställe i närheten över bland annat kalkon med choklad(!): förutom nämnda Johan och Karl även bland andra Xazax, Mothugg-Johan, två av männen bakom The Pirate Bay och nån från Fronesis. Arrangörerna undrade lite om spretandet av olika infallsvinklar (ekonomi, politik, juridik, sociologi, filosofi, mediehistoria) hos oss panelister och på samtalet som följde var ett minus. Det tycker jag inte alls själv – just det var kul och funkade bra eftersom det ändå någonstans fanns en gemensam utgångspunkt i att informationsfrihet är bra och skapande förutsätter kopiering.

5 Comments:

Anonymous blenda said...

Det låter ju som ett intressant seminarium, men DS att du inte utannonserat det på Copyriot eller din del.icio.us-sida i förväg! Hade varit kul att närvara. Eller var det ett slutet möte?

10/07/2005 01:17:00 em  
Blogger rasmus said...

blenda: fick bara veta någon dag innan att jag skulle vara med, och hittade inte ens någon vettig infosida att länka, lite synd att jag inte kunde utannonsera det kanske

10/07/2005 02:20:00 em  
Anonymous blenda said...

Okej, du är förlåten ;-) Jag får väl skylla på arrangörerna då.

10/07/2005 04:29:00 em  
Anonymous Anonym said...

...eftersom enda sättet att där upprätthålla kapitalistiska relationer är att "staten måste ingripa och förbjuda frivilliga socialistiska handlingar mellan vuxna", med antingen kollapsat upphovsrättssystem eller tyranni som resultat.

Jag håller inte med. Om jag vill ge bort ägodelar gratis ser jag inte det som en socialistisk handling - jag gör det isåfall för helt egoistiska skäl. För att bli av med en massa skräp jag samlat på mig, för att det ska gå snabbare att wärscha med bittorrent osv.

Själv ser jag fildelningen som en svart marknad som påminner om börsen och existerar pararellt med den fysiska marknaden för plastbitar. Skillnaden är att konkurrensen på plastbitsmarknaden sker via monopolistisk konkurrens och den är helt fri (enligt idealet om fri konkurrens) på det svarta ditot.

10/10/2005 06:15:00 em  
Anonymous Anonym said...

Personen från Fronesis var Olav Unsgaard. Han ingår även i redaktionen för Ord&Bild, och från den tidningen kom också Tormod Otter. Jag var också där, men gjorde inga inlägg i debatten, utan lyssnade intresserat.

12/09/2005 10:11:00 fm  

Skicka en kommentar

<< Home