torsdag, januari 26, 2006

"Teknikneutralitet" och presstöd

Härom dagen fick Paggan ta emot SOU 2006:8, slutrapporten från Presstödsutredningen, betitlad Mångfald och räckvidd. Under ledning av Sören Thunell (fd informationschef för socialdemokraterna) har man kommit fram till att rådande system för att plöja ner en halv miljard per år i tryckpressbaserade företag i stort sett ska bibehållas. Med vissa putsningar, såklart: Några av miljonerna till SvD kapas bort så att det hela inte sticker så mycket i ögonen, och småtidningarna ska få vara kvar i leken även om veckoupplagan glider ner mot 1500. Men så var det dilemmat nättidningar. Utredningen fick i uppdrag att ta reda på om presstödet är "teknikneutralt", vilket tydligen är en målsättning. Genom att tolka frågan så snävt det går, kan det klämmas fram ett "ja" som svar – fast med tillägget att den där svåra nöten nog måste specialutredas några varv till om några år. Slutsatsen är alltså att presstödet "är teknikneutralt såtillvida att det är formellt möjligt för en dagstidning att erhålla driftsstöd oavsett hur tidningen distribueras".

Som framgått tidigare anser kommittén att tryckta dagstidningar och elektroniskt distribuerade dagstidningar skall vara principiellt likställda. Utgångspunkten för kommitténs bedömning huruvida regelverket avseende presstöd är teknikneutralt är sålunda att den enda skillnaden mellan tryckta dagstidningar och elektroniskt distribuerade dagstidningar är distributionssättet.
"Teknikneutralt" kan låta fint. Jämlikt. Men bedrägligt nog tycks det, åtminstone i nio fall av tio, betyda att modeller som uppfunnits för att hantera tryckpressar på mer eller mindre krystat sätt ska tillämpas på digitala medier. Oavsett de verkliga förutsättningarna. När fackförbund kräver extrema metoder i piratjakten motiveras det med att upphovsrätten till varje pris måste vara teknikneutral. Det är även en föreställning om teknikneutralitet som gör att Thomas Bodström låtsas som att det vore möjligt att övervaka endast adressat och avsändare utan att datalagra även meddelandena. Bara att återanvända etablerade diskurser för hur tele- och postväsende av hävd har fungerat. Men mossighet är bara ena sidan av saken. "Teknikneutraliteten" klarar bara av att hantera distribution som en aktivitet lösryckt från alla flöden av produktion och cirkulation. Att greppa helhetsbilden, alltså även inte bara se hur redaktionellt material sprids utan även hur själva skapandet av kultur och information förändras av digitaliseringen, hade nog resulterat i en alldeles för hög grad av komplexitet för att bli politiskt lätthanterlig. Därför fastslår Presstödsutredningen att "enda skillnaden mellan tryckta dagstidningar och elektroniskt distribuerade dagstidningar är distributionssättet". Enklaste utvägen, som för ned frågan till hur "dagstidning" ska definieras. Enligt Presstödsförordningen så ska en dagstidning ha "dagspresskaraktär med reguljär nyhetsförmedling eller allmän-politisk opinionsbildning (...) och dess egna redaktionella innehåll skall utgöra minst 51 % av dess totala redaktionella innehåll." För att sedan kunna pytsa ut presstöd måste staten också få en uppfattning om hur många som läser tidningen. Så blir det åter motorstopp vid konstaterandet att det är "oklart hur begrepp som upplaga, spaltmeter och täckningsgrad skall tolkas för elektroniska skrifter". Att "användningen av dessa begrepp kan behöva ses över om elektroniska skrifter skall ha en reell möjlighet att få presstöd", kom för övrigt en tidigtare SOU fram till redan 1999. Presstödsutredningen får ta hjälp av inkomna synpunkter. Johan Ehrenberg drar sitt strå till lagstiftarstacken:
Begreppet spaltmeter är föråldrat och bör helt ersättas med begreppet tecken. ... Bilder bör mätas i storlek motsvarande bites omräknat till 72 dpi (skärmbildens upplösning). ... Kravet att det redaktionella innehållet skall uppgå till 51 procent ... bör ersättas med ett minimimått av redaktionellt eget producerat material, t.ex. X tusen tecken och Y kilobytes.
Som det kämpas med begreppen! Föreningen för Sveriges Nättidskrifter föreslår att de allihopa ska fås att göra e-postutskick av materialet som redan finns på webben. Inte för att det finns nån poäng att mejla runt artiklarna, utan för att med en utskickslista kan man ju få något som åtminstone liknar ett upplagetal som kan ligga till grund för statliga bidrag. Men de fattar också vilket gungfly som uppstår, och föreslår därför på sikt att det ska införas ett enda statligt mediestöd som ska utgå oavsett om det rör sig om tryckta papper, radio eller internet. Fast där förutsätts fortfarande att det är de medier som av tradition har redaktionell karaktär som ska få stöd, så det görs en outtalad och kanske inte helt hållbar avgränsning mot exempelvis musik och film. Och det ultimata kruxet med ett allmänt mediestöd där bloggar ska prövas på lika villkor som papperstidningar, är ju att staten måste överge alla "objektiva" kriterier till förmån för en subjektiv kvalitetsbedömning i varje enskilt fall. Alla ambitioner att i "teknikneutralitetens" namn ge nätpublicerade tidskrifter presstöd, verkar stupa på ett och samma omöjliga val: Antingen objektiva kriterier som blir ytterst begränsade och tvingar fram onödiga formändringar, eller mer av subjektiv bedömning som ger en kontroversiell politisk makt åt tjänstemän som ingen öppet verkar vilja stå för. Presstödsnämnden lutar ändå lite åt senare hållet med sin spekulation om ett tänkbart framtida "redaktionsstöd". Så länge det bara rörde sig om pappersprodukter som folk betalade för var det så mycket lättare att bedriva mediepolitik: Tidningar som kom upp i en viss upplaga hade gjort en betydande insats och läsekretsens intresse var dokumenterat. Ett begränsat antal aktörer fanns att fördela presstöd mellan. Men på internet? Flytande gränser mellan hemsida, blogg, webbtidning och nätupplaga. Hur detta ska kunna inordnas i och formas av en mediepolitik är väldigt svårt att se. Moderaterna och folkpartiet vill helt avveckla presstödet. Deras representanter i Presstödsutredningen anmälde avvikande åsikter, medan alla andra ville fortsätta pumpa stålar i tidningskoncernerna. Och fortsätta skjuta frågan om presstöd till elektroniska medier "en bra bit in i framtiden", för att citera ordförande Sören Thunell som tänker sig en ny utredning om några år. Då kommer det nämligen, hör och häpna, att finnas
så kallade e-posttidningar [...]. Det är sådana man kan läsa på en elektronisk platta och ta med sig på bussen.
:D

9 Comments:

Anonymous Anonym said...

Nu börjar det bli lite tröttsamt med "Thomas Bodström låtsas som att det vore möjligt att övervaka endast adressat och avsändare". Det låter lite okunnigt och överläset samtidigt som det verkar helt galet.

Varför skulle man inte kunna lagra enbart adressat och avsändare? Så fungerar varenda smtp-server jag administrerat per default. Det enda som krävs är att man lagrar loggarna.

Det sättet att lagra strömdata med tidsstämplar gör man ständigt som tekniker i felsökning och statistiksyfte. Jag gillar inte heller lagen, jag antar att du menar något annat än det du skriver, men det är dags att plocka upp argumenten ett pinnhål. Som det är nu låter du som kopieringsmotståndarna som blundar för att data måste kopieras för att finnas.

1/26/2006 08:52:00 fm  
Blogger rasmus said...

Hej Anonymous, jag förstår vad du menar men tycker nog din invändning blir lite tröttsam, för vi har ju förtydligat detta tidigare:
Att lagra anbart adressat och användare funkar finfint på smtp-servrar. Inga problem - så länge alla håller sig till ett protokoll. Men saken är att elektroniska meddelanden skickas på tusen andra sätt, inklusive t.ex. internmeddelanden på cumminities. Du kommer inte kunna lagra avsändare och adressat för alla former av elektroniska meddelanden, utan att lagra även meddelandena. Håller du inte med?

För övrigt har Copyriot ingen ambition att vara någon megafon för en anti-Bodströmsamhället-polemik (det lät lite så när du snackade om att hoppa upp ett pinnhål). Dessa grejer handlar mer om att extrahera fram de mer outtalade skiljelinjerna i synen på teknik, och för att t.ex. som ovan försöka nå fram till vad tanken om "teknikneutralitet" har för funktion på olika områden.

1/26/2006 11:14:00 fm  
Anonymous spinocha said...

Bodström borde läsa Lazarato.

1/26/2006 11:23:00 fm  
Blogger rasmus said...

Noterar att diskussionen genast började handla om Bodström och datalagring, fast den grejen bara togs upp i en bisats ovan, för att illustrera en parallell i politikersnacket om "teknikneutralitet". Jaja.
Du som tipsade om Lazzarato får gärna utveckla din tanke (ändå).

1/26/2006 11:38:00 fm  
Anonymous rosemi said...

Tråkigt att de ännu inte vill ta ett beslut om hur det ska bli. Internet är helt klart Sveriges största media, att de vill skjuta upp sina beslut ännu några år är ju absurt.

Det sista citatet var härligt :D Man måste alltså konsumera media från en tavla (som kanske bara i praktiken tillåter envägskommunikation) för att det ska räknas? Snubben borde flytta tillbaka till sin grotta.

1/26/2006 11:40:00 fm  
Anonymous TuffPirat said...

Haha! Jag ser framför mig hur ett gäng torra byråkrater trycker tumstockar mot sina tfc skärmar och mäter scrollbars :D

Underbart!

1/26/2006 12:29:00 em  
Anonymous Anonym said...

Som vanligt ger politikerna med ena handen och tar med den andra. Samtidigt som, i förbifarten, ett antal snuskigt överbetalda generaldirektörstjänster skapas.

Man klamrar sig fanatiskt fast vid den näst mest orättvisa skatten (efter fastighetsskatten), dvs. reklamskatten, för att med andra handen dela ut presstöd. Slopa båda, så skulle det sparas mycket pengar på synergieffekter.

//Baloo2

1/26/2006 04:37:00 em  
Anonymous Anonym said...

Baloo varför du rapar du upp åsikterna från DNs ledarsida utan vidare kommentarer?

Varför slopa reklamskatten? Jag håller med om att man kan skippa presstödet men varför ska man inte ha reklamskatten? Det är ju som moms eller whatever.

1/26/2006 09:33:00 em  
Anonymous Anonym said...

För det första har jag inte läst DNs ledarsida sedan jag, som student, fick tidningen gratis några månader för 30 år sedan.

För det andra fattar jag inte vad DN har att beklaga sig över. De får ju skatten rabatterad med miljontals kronor.

Däremot gratistidningar, även trevliga små lokala tidningar som ex.vis Torslanda-Tidningen, som vi här på Hisingen får, får minsann betala skatten fullt ut.

//Baloo2

1/27/2006 01:32:00 fm  

Skicka en kommentar

<< Home