onsdag, maj 03, 2006

Om religiös tolerans

Uppdrag granskning har skärskådat maktkamper och fraktioner bland Sveriges organiserade muslimer, något som tidigare i år efterlystes här. Del två av två tog upp Sveriges Muslimska Råd (SMR), paraplyorganisationen ledd från Södermalmsmoskén (som öppet förklarade sin nära relation till Muslimska brödraskapet). Mahmoud Aldebe påstår sig företräda "95 % av Sveriges muslimer". Men faktum är att av dem vars religiösa tillhörighet räknas som islam, är det bara en fjärdedel som alls har valt att organisera sig religiöst. I brev till regeringen osar han av ursinne över hur "feministerna" och en "högt uppsatt konspiration" mot alla muslimer. Han rasiststämplade Mona Sahlin, blott för att hon uttalat avstånd från hedersmord, bara för att något år senare uppträda med henne (beslöjad) i sin moské. Veckans inslag outade skoningslöst hur delar av socialdemokratin glatt går in för att köpa röster och/eller gott samvete från fundamentalister (vilka, i den mån som skalan är adekvat, bara kan räknas som högerextrema). Ola Johansson (s) från Broderskapsrörelsen satt och skröt om de kristna socialdemokraternas nära allians med SMR, samt menade att det kan öka rasismen om muslimska grupper debatterar mot varandra offentligt. I sig ett rasistiskt påstående, naturligtvis. (Programmet missade förresten att presstalesmannen för SMR riksdagskandiderar för miljöpartiet.) Första avsnitten tog upp andra tendenser, influerade av saudisk wahhabitism. Stormtrupper som inte bara "springer runt i moskéerna och ger vanliga troende muslimer dåligt samvete", utan terroriserar somalier som försöker hålla en enkel fest. Klart och tydligt dokumenterat. Med den simpla bakgrunden: att det råkade hittas olja i det arabien som lyder under den wahhabitiska Saud-dynastin. Public service-teve när den är som bäst – de saklig-pedagogiska bemödandena var så samvetsgranna att det några gånger var svårt att inte dra på mungiporna. Men leendet nollställs snabbt. Avskum som förbjuder skolbarn att alls komma i kontakt med musik... Mer genuin ondska är svår att föreställa sig. Helt seriöst. Författaren Douglas Rushkoff skriver ett skarpt och inte helt orelaterat inlägg, "Why I've had it with religious tolerance". Värt att läsa i sin helhet, men några utdrag:

35% of Americans say they are "born again" - a particularly modern phenomenon that came only after the charlatan rabble-rousers during the Great Depression - and you get a picture of a nation hoodwinked into a passive, childlike, yet dogmatic relationship to the myths that were originally written to sustain them, spur their motivation to social justice, and encourage continuing evolution. /.../ Perhaps the best way to kill their God, in fact, is to take charge of the Bible. It is - in my own opinion as a media theorist - the Greatest Story Ever Told, and deserving of our continued support and analysis. /.../ For those of you looking for an authentic tradition in which to base your art, music, or fiction, consider the themes of revolution, universal justice and mind expansion as they're depicted in allegories from Eden to Babel and characters from Joseph to Jesus. By appropriating these characters and metaphors as our own, we instill them with the power they require to release the stranglehold that true believers have over the myths built to help us face the truth, instead. /.../ The more we can make its mythology relevant to our present, the more easily we'll bring those who believe in it out of the past.

7 Comments:

Blogger CV said...

Skrämmande att en grupp som är mer traditionell eller kanske rent av fundamentalistisk kan göra sig till talesman för den stora gruppen muslimer och läskigt att den får stöd av broderskapsrörelsen och liksom blir legitimerad på så sätt. Uppdrag granskning gjorde en bra redovisning tycker jag.
RS
kulturbloggen.com

5/03/2006 08:14:00 fm  
Anonymous Anonym said...

Måste bara skriva en rad om lördagens tema-sändning i Svt om Tro o vetande, 29/4. Den brittiska dokumentären "Roten till allt ont?" var mycket intressant. Där togs upp det pågående problemet med rättrogna som tar påståenden och traditioner som sanningar. Det var obarmhärtigt att se en vetenskapsmans förtvivlade försök till att påverka en oförstående människa i dennes tro på vidskepligheter.

5/03/2006 09:00:00 em  
Anonymous Intolerant said...

Sam Harris talar om varför ett visst mått av religiös intolerans är nödvändigt.

5/04/2006 09:39:00 fm  
Anonymous Max Magnus said...

Det finns för mycket respekt och tolerans för religiösa dumheter från de med bättre vetandes sida.

5/04/2006 10:31:00 fm  
Blogger Claes Ericson said...

Men är det inte så att det är media som har skapat en plattform för de här "otäcka" muslimerna? Är det inte media som letar fram de här personerna och låter dem uttala sig om ditten och datten i egenskap av att vara muslimer?

Och att reportaget skulle vara en "bra redovisning" håller jag inte alls med om. Hela reportaget, inklusive diskussionen efteråt kändes mest som en skum paradox. Både Pekgul och Rojas menade ju (samtidigt som programledaren log och nickade instämmande) att den enda lösningen på det här "problemet" var dialog. Samma sorts dialog som själva reportaget gjorde till något helt befängt.

...

Konstigt bara att den här "religösa intoleransen" nästan alltid manifesteras i ett problematiserade av "den andre". Har alla glömt bort att vi faktiskt har Kristdemokrater i riksdagen och att den svenska skolan enligt läroplanen skall vila på en "kristen värdegrund". Samtidigt har vi pingspastorer som i egenskap av att vara präsvigda kan hävda att det existerar ett kausalt samband mellan AIDS, pedofili och homosexualitet.

5/05/2006 07:14:00 em  
Blogger rasmus said...

claes:
1. Att nyhetsmedia okritiskt släppt fram SMR & co., och låtit dem tala som representanter för "muslimerna", är något som jag har kritiserat här tidigare. Men vi ska komma ihåg att SMR inte är något marginellt gäng som "medierna" letat fram. SMR jobbar väldigt målmedvetet för att skapa hegemoni.

2. Inlägget ovan kommenterar reportaget i sig. Inte diskussionen efteråt, som jag bara såg en bit av innan jag besviket stängde fönstret. Att reportaget i sig var bra, står jag fast vid.

3. Jag köper inte kålsupar-teorin!
Jag gillar inte heller kristdemokrater i riksdagen, och den ovan citerade Rushkoff-inlagan tar ju avstamp just i problemen med kristen fundamentalism.
Men 1 + 1 blir inte 0, och för övrigt är inte ens 1 = 1.
För det första måste vi kunna erkänna att Muslimska brödraskapet som politiskt parti är farligare än kristdemokraterna som parti. För det andra har de helt olika roller i samhället. Grejen med muslimska brödraskapet är att de omfamnas av vänsterpartister, miljöpartister och socialdemokrater. Här har vi ett problem. Ett problem som handlar om rasism. Dels såklart muslimska brödraskapets antisemitiska rasism, som inte behöver kommenteras vidare, men lika mycket den välmenande antikrigsvänsterns rasism.
För när man hävdar att muslimer ska hålla samman och inte uttrycka meningsskiljaktigheter offentligt, och särbehandlar muslimska representanter till den grad att man låter dem tycka i stort sett vad som helst som man annars snabbt skulle stämpla som "extremhöger", då är något knas. På allvar.
Och det finns ingen motsättning mellan att påpeka detta knas och knaset med t.ex. vissa pingstpastorer. Snarare tvärtom.

5/05/2006 08:04:00 em  
Blogger Claes Ericson said...

1. Jag ville bara peka på det lustiga i att medias roll helt glöms bort i den "bra redovisning" som Uppdrag granskning gjorde, och hur det i sig visar på förhållandet mellan urval och den slutgiltiga representationen som vi faktiskt pratar om. (ja jag vet att det är lite OT och att jag tjatat om det i en annan "tråd" på copyriot)

2. Okej, men jag tycker att den diskussionen är minst lika viktig som den berättelsen som du fokuserar på, då det i slutändan handlar om politik och politik utan förslag på lösningar är inte bra politik. Nu kommer säkert du hävda att det inte är en journalists roll att komma fram med lösningar, men som jag antytt i punkt 1 ser jag egentligen ingen skillnad mellan den typen av ideologi och den ideologi som framförs genom berättarstrukturer.

3."För det första måste vi kunna erkänna att Muslimska brödraskapet som politiskt parti är farligare än kristdemokraterna som parti."

Följande citat bygger ju på en värdering där du som icke muslim ser muslimska fundamentalister som "farligare" än ett svensk parti som bygger på en kristen värdegrund. Det kan ju iofs vara EN sanning men den förblir tyvärr en common sense sanning då det ju inte existerar någon naturlig konstant att förhålla någots "farlighet" emot. Skulle jag istället fråga en muslim eller hindu kanske svaret skulle bli omvänt, vem vet? Personligen har jag det perspektivet att "farlighet" (som mycket annat) är någonting som konstrueras socialt och blir därigenom även det ideologiskt.

Att de har olika roller i samhället är en bra synpunkt, då det implicerar att man skall göra någon form av maktanalys för att reda ut denna härva. Kristdemokraterna tillsammans med deras sängkamrater (vilka de nu är) sitter ju faktiskt i riksdagen och för en politik som jag personligen är VÄLDIGT rädd för, en politik som faktiskt även den påverkar den sociala praktiken.

Du pratar om rasism. Ja Sverige är ett i grunden rasistiskt samhälle. Rasistiska strukturer genomsyrar hela samhällskroppen, våra språk och i därigenom hur vi förstår vår omvärld. Och det är det jag också menar är pudelns kärna, reportaget i sig är också en rasistisk berättelse kanske inte lika tydlig som en viss immams uttalande men faktum kvarstår reportaget som en produkt av en mängd utvalda och arrangerade subjektiva tolkningar bygger på en rasistisk struktur (en struktur som måste så att säga lockas fram ur texten men som ändå finns där) beroende på vilket perspektiv man vill anlägga på problemet.

5/05/2006 08:40:00 em  

Skicka en kommentar

<< Home