måndag, juli 31, 2006

Bilder & reflektioner från Norbergsfestivalen

Hemma igen från Norbergfestivalen hör jag P1:s Kulturnytt rapportera om dessa "tre dagar av experimentell musik och ljudkonst, i det gamla nedlagda gruvområdet i Bergslagen". De väljer ett par utmärkta artister från festivalens line-up att intervjua (Murcof och People like us). Ändå tror jag att många besökare bryr sig mindre om vilka som står på scen än om festivalen som fenomen och årlig sammandrabbning. Med det försöker jag inte säga att de är mindre intresserade av musik och bara vill festa. Snarare tvärtom. Många passionerade musikskapare rör sig knappt från campingen. De stannar där med sin medhavda utrustning och knarrar fram ljud eller bara sjunker in i den säregna ljudmiljö som uppstår när ljuden från blandband, trummaskiner och elektronmusikkompositörer flyter samman. Jens Kallback höjer sina älsklingar till skyn. Ännu en analog trummaskin på campingen. Några kompanjoner tog campingelektroniken till ännu en nivå genom att på plats bygga ihop ljudskapande mackapärer som ovanstående. De lät ungefär såhär. Även om vissa hade gula armband och andra lila, blir gränsen mellan artist och besökare sällan så flytande som på Norbergsfestivalen med dess intima stämning. Förutom den återinförda öppna scenen, som ändå tillhandahålls av arrangörerna, återfanns på andra sidan av campingen den autonoma spelplats där tioårsjubilerande sammanslutningen Svenska Analogsympatisörer åter gav rum för nattliga acid-explosioner.

Vi eldade upp PA-t rätt ordentligt på slutet, två 20A-säkringar, en bas på ena lådan, och en diskant och ett mellanregister på andra /.../ Det var så roligt att köra pirat-PA så vi ska ha nån form av parkfest i stockhom om ett par veckor! (Någon från analogsympatisörernas camp i Norbergstråden på 99musik.)
Därmed inte sagt att festivalens officiella line-up lika gärna kan avvecklas. (Eller vänta, det kläckte jag nog visst ur mig på plats, men ibland måste man ju ta till överdrifter.) Norbergsfestivalens danska arrangörer tar artister till Sverige som får klassas som extremt smala och som annars knappast hade dykt upp. Däremot kan det peka ut i vilken riktning festivalen ska kunna utvecklas framöver för att även kunna växa framgångsrikt, för det tror jag att den kan göra. Förutsättningarna är ganska speciella. Största "scenen" utgörs av den ofantliga Mimerlaven, en mäktig betongbyggnad tillhörande den nedlagda gruvan. Klangerna därinne känns verkligen, men det är också ett akustiskt faktum att de flyter samman. När Marsen Jules avslutningsspelade var det magiskt, medan Oren Ambarchi efter en svag inledning rörde sig till ett utdraget oljudsklimax var det direkt plågsamt om än inte på ett dåligt sätt. Däremellan fanns förstås en hel del mindre spännande akter, inkluderande flera kompositörer inom den konstmusikaliskt inkluderade genren "elektroakustisk musik" (egentligen en bisarr etikett, då varenda poplåt idag faller under dess ursrungliga definition). Hur som helst är bara viss musik möjlig i Mimerlaven. Akustiken mer eller mindre omöjliggör beats. På de andra två mindre spelplatserna smattrar däremot ofta trummaskinerna rejält. Sista kvällen i tältet "Moosepit" bjöd Sushibrother på utmärkt melodisk elektronika med rötter i demoscenen, och följdes av DJ Aminoacid som brände av ett hårt technoset innan det var dags att fly fältet när tältets nästa programpunkt skulle bli någon slags dansk buskis. Mina råd till Norbergsfestivalens arrangörer skulle vara att satsa mer på vad som i webbsammanhang brukar kallas "user-generated content". Inte genom att inkludera analogsympatisörerna och andra inom det officiella programmet, men sträva efter att skapa ett spelrum med de bästa förutsättningarna. Det kan röra sig om så enkla saker som att tillhandahålla elektricitet på plats eller webbforum inför, och kanske inte tvinga analogsympatisörerna att stänga av högtalarna klockan tre. Det finns också outnyttjade visuella möjligheter. Projektorer kan med fördel riktas både mot utsidan och insidan av Mimerlaven, och då kunde dess ena yttervägg med fördel också bli en "öppen scen", vilket alldeles säkert skulle bli lyckat med tanke på besökarskarans samlade kreativitet även inom videokonst och demoscensgrafik. Visserligen gäller för alla musikfestivaler, i olika grad, att besökarna skapar mycket av värdet. Men Norberg är lite speciellt, dels på grund av den fysiska miljön men främst för att den smalare elektroniska musiken som få andra genrer präglas av upplösta gränser mellan producent och konsument, och mellan finkultur och fulkultur. Det danska arrangörskollektivet gör ett fantastiskt jobb och jag hoppas att festivalen kan vidareutvecklas genom att ta fasta på besökarnas självverksamhet, snarare än genom att boka större artister, bygga fler scener och höja biljettpriset. I år kom omkring 1000 besökare, vilket knappast är fler än förra året. Däremot hade den kvinnliga andelen vuxit dramatiskt. Tidigare kändes det som kanske 85% killar och 10% flickvänner (inte menat att reducera). I år åkte däremot många tjejer med sina egna gäng och andelen närmar sig hälften, vilket är väldigt kul och motbevisar en del fördomar om vilka som åker på elektronisk musikfestival... Ytterligare ett par festivalbilder: "Det är någon slags följtetång", hördes ett par killar säga. Norbergsfestivalen delar faktiskt några av sina speciella förutsättningar med Medeltidsveckan på Visby, där det också har märkts att arrangörer överlåter mer av attraktionerna till deltagare. Om det skrev Copyriot för ett år sedan i inlägget "Postmedeltida ekonomi".

11 Comments:

Blogger M. Altemark said...

Konkurrensutsätt Fylkingen på den fria marknaden.

7/31/2006 03:12:00 em  
Anonymous Anonym said...

Bestämde mig efter förra festivalen att aldrig mer komma tillbaka. Det kändes som att den fina lineupen bara var ett alibi. Mimer var nästan kusligt tomt samtidigt som man kunde se hundratals människor knarka och lyssna på techno i campingen/moosepit. Skulle polisen hålla sig borta lika duktigt om dom gick ut med att det är en technofest?

7/31/2006 03:47:00 em  
Blogger rasmus said...

anonymous: Låter snarare som att musikfestivaler (med camping etc) inte är din grej över huvud taget, det du verkar ogilla finns ju på Arvika, Emmaboda, Hultsfred eller vilken av de otaliga nischade festivalerna inom olika genrerna som helst.
Att Mimer ofta är rätt tomt beror väl också på att det är rätt stort och på den inte alltid så publikfriande musiken.

7/31/2006 03:58:00 em  
Anonymous Anonym said...

Precis, och norbergfestivalen har ju framställt sig som att vara ett alternativ till sådana festivaler, eller åtminstone har dom ett sånt rykte.

7/31/2006 07:19:00 em  
Anonymous Anonym said...

är inte konstmusikalisk ett konstigare ord än elektroakustisk? vilken musik är inte konst? Je m'apelle Mads kanske? ;)

7/31/2006 08:09:00 em  
Blogger rasmus said...

Jo, på ett sätt kanske "konstmusik" är lika konstigt. Skillnaden är att man där ändå kan tillämpa en variant på den institutionella konstteorin, ett något cyniskt men fungerande cirkelresonemang som säger att konst vad konstvärlden anser vara konst.
"Elektroakustisk musik" har däremot från början definierats på ett exakt och tekniskt sätt. Enligt Elektronmusikutredningen (SOU 1977:30), refererande Sohlmans musiklexikon, definierades elektronmusik som "musik som framställts eller bearbetats med hjälp av elektronisk apparatur och som uteslutande komponerats för högtalarmediet". För 40 år sedan krävde sådant enorma investeringar (i praktiken fanns bara två studios i Sverige, EMS samt Ralph Lundstens privata). Idag är läget så annorlunda det bara kan bli, och "elektroakustisk musik" har i stället blivit en kvarhängande etikett som lite elakt kan sägas omfatta alla ljud som producerats av personer med anknytning till kotteriet kring EMS och Fylkingen.

7/31/2006 08:55:00 em  
Blogger Jobjörn Folkesson said...

Får vi se dig på Medeltidsveckan i år då? Jag råkar bo här i krokarna så jag kommer oavsett pris, liksom.

8/01/2006 12:25:00 fm  
Anonymous Anonym said...

Hmm.. Jag, som har anknytning till både EMS och Fylkingen, skulle vilja påstå att termen elektroakustisk musik används mindre och mindre där också. Gillar inte riktigt den där konstteorin. Alldeles för trångsynt. Men vad menar du med kotteri egentligen? I så fall är det väl lika mycket kotteri inom SAS, Ash International och de andra sammanslutningarna.. Kotteriet kring Norbergfestivalen? Kring det mesta om man vill se saker och ting på det viset...

8/01/2006 04:19:00 fm  
Blogger rasmus said...

Anonymous 4.19: Med "kotteri" menades inget nedvärderande, kotterier har funnits med bakom de flesta spännande konstnärliga genombrott som skett.
Oftast är väl inte heller kotterierna själva huvudansvariga för sina stämplar.

8/01/2006 05:55:00 fm  
Anonymous Zoria said...

Förstår inte hur du kan klaga på knarket, det är inte festivalens fel? Det är folket!! Synd att du inte gillare, det är nog första gången jag hör att man inte gilla Norberg, men smaken är som min bak o tur det!!!

8/03/2006 03:29:00 em  
Anonymous Gurkmagister said...

Det där verkar vara den coolaste festivelen någonsin, hur kommer det sig att man aldrig hört talats om den förräns nu??!?!
Jag älskar Circuit-bend men trodde nog att jag var en av de få i vårt avlånga land, vad fel jag hade!
Finns det fler liknande i närheten?

8/06/2006 01:23:00 em  

Skicka en kommentar

<< Home