söndag, oktober 29, 2006

Känslig information, praktisk kunskap

Säpo hävdar att tidigare anställda i allt högre grad tar med sig känslig information när de lämnar sin anställning.
Det uppger Sveriges Radios ekoredaktion.
Enligt säkerhetspolisen (Säpo) är det vanligaste företeelsen att anställda tar med sig e-postadresser och förteckningar över kunder och leverantörer när de slutar. Säpo påpekar att detta är stöld om den anställde inte har stämt av med arbetsgivaren i förväg.
Man undrar lite varför Säpo ger sig in i en fråga som inte handlar om att skydda rikets säkerhet mot tänkta fiender, utan om att skydda företag mot konkurrenter. Det talas om "stöld" som om det fanns en obeveklig äganderätt till kunskapen om ett företags sätt att bedriva affärer, när gränsen i själva verket är högst oklar.

För vad är "information" och vad är "praktisk kunskap"? Må vara att anställningskontrakt fastslår att företagets adressregister inte får tas med från företaget när en anställd slutar (även om det vore naivt att räkna med att en sådan regel går att upprätthålla till hundra procent). Men den kunskap som inte är lagrad digitalt, utan i den anställdes hjärna? Marknadsöverblicken, det sociala kontaktnätet – gränsen mellan sådant och ett e-postregister är i praktiken flytande. Om självaste Säkerhetspolisen ska engagera sig i att "känslig information" inte lämnar kunskapen, är det nödvändigt med reflektion över vad som räknas dit och inte.
Ett kunskapsklimat där allt mer och allt abstraktare information börjar räknas som affärshemligheter är ingen rolig tanke. Resultatet blir att människor låses fast vid företag på ett sätt som tenderar åt ett slags neofeodalt håll. Så brukar det bli i rättighetsmättade branscher: Skivkontrakt som under många år förbjuder artister att ge ut musik om inte skivbolaget har lust att marknadsföra den. Utbredandet av sådana klausuler till allt fler branscher är en fullt möjlig men långt ifrån självklar respons på ekonomins informationalisering.

Ju längre man tänjer begreppet "känslig information" i riktning mot "värdefull kunskap", desto större blir godtycket och desto större blir motsägelsen mot den öppnare praxis som ändå är etablerad på de flesta håll.
Tänk exempelvis på en journalist som är anställd på Dagstidningen och, som alla journalister, samlar på sig en mängd användbara kontaktuppgifter till personer. Sedan säger hon upp sig för att i stället börja jobba på Kvällsbladet, som erbjudit henne bättre lön. Alldeles självklart tar hon med sig sitt personliga adressregister. På så vis får Kvällsbladet användning av en resurs vars värde journalisten i fråga skapade medan hon fick lön av Dagstidningen. Detta oavsett om kontaktregistret fanns på kartotek, i ett digitalt adressregister eller i journalistens egna huvud.
Är det då stöld? Eller är det en kunskapsöverföring som är ofrånkomlig, så länge vi vill ha en arbetsmarknad?

2 Comments:

Anonymous Saint said...

Indeed. Det börjar låta lite som Jennifer Government, "At Adidas, if you quit your job and your replacement wasn’t as competent, they sued you for lost profits."

10/29/2006 03:40:00 em  
Anonymous Lars Anders Johansson said...

Det säger väl en hel del om vems intressen säkerhetspolisen i själva verket går...

10/30/2006 10:21:00 fm  

Skicka en kommentar

<< Home