lördag, november 04, 2006

Användbarhet

Noterar att det snart infaller en dag som kallas "Världsanvändbarhetsdagen", World Usability Day.
Världsanvändbarhetsdagen? Nej, det handlar inte om världens användbarhet, utan ska tydligen tolkas på andra hållet: Begreppet "användbarhet" ska firas världen över.

Syftet med World Usability Day är att verka för användbarhet och användarcentrerad utveckling. World Usability Day är ett sätt att öka medvetandet om vikten av att skapa produkter och tjänster som har en hög användbarhet.
Som arrangörerna uttrycker det: "Kan vi ha en kanelbullens dag, så ska vi väl också kunna ha en dag för god användbarhet!". Sagt och gjort! Stockholmsfirandet inleds med ett rundabordssamtal där ett antal beslutsfattare talar under den märkligt klingande rubriken "Vad jag och min organisation gör för användbarhet". Syftet, får vi veta, är inget mindre än "ett mer användbart Sverige"!
Men ... användbart till vad? ISO-standard 9241-11 definierar "användbarhet" som
Den grad i vilken användare i ett givet sammanhang kan bruka en produkt för att uppnå specifika mål på ett ändamålsenligt, effektivt och för användaren tillfredsställande sätt.
Inga konstigheter, så länge vi talar om specifika verktyg. Men en användbar värld? Ett mer användbart Sverige? Ursäkta, jag har nog missat något. Vill ni vara snälla och tala om vilka de specifika målen är?

Utan att skåpa ut hela fältet interaktionsdesign, borde det alltså kunna konstateras att varje användande av ordet "användbarhet" om sådant vars specifika syfte inte är alldeles obestridligt, är lull-lull. Dimridåer.
Detta gäller även – ja, framför allt – datorn. En dator har inga "specifika mål", utan är en maskin som kan simulera alla andra informationshanterande maskiner samt några till. Just därför förknippas aktiviteten hacking – kreativt användande av teknologi på andra sätt än de ursprungligen tilltänkta – framför allt med datorer. Så tillkom exempelvis internet i den form vi känner det idag. Men inte bara internet.

Musikhistoriens mest spännande språng har skett genom att teknik har använts på andra sätt än avsett. Jazzmusikernas tillägnande av europeiska militärinstrument. Tidiga popproducenters bruk av magnetbandspelare (ett av de allierades krigsbyten från tyskarna). Eller det bästa exemplet av alla: Roland TB-303, ursprungligen tillverkad i syfte att härma ljudet i en vanlig elbas. Just för att den inte var användarvänlig, men å andra sidan knorrade ur sig intressanta missljud, kunde den ge upphov till en ny musikgenre, acid house.
Allt detta är visserligen exempel på "användarcentrerad utveckling", i den bemärkelse att användare själva utforskar potentialer i tekniken som ingen planerat på förhand. Men när Världsanvändbarhetsdagens användbarhetspredikanter använder användbarhetsbegreppet åsyftas uppenbarligen något rakt motsatt: effektiviserat uppnående av förhandsbestämda syften. Inget fel, som sagt, med användbara köksredskap, toalettstolar eller ordbehandlingsprogram. Men tanken på att göra nätverk och nationer mer "användbara" skapar kalla kårar.


Bonuscitat:
Den så kallade datavärldens så kallade filosofi satsar i stället allt på att dölja hårdvara bakom mjukvara, elektroniska signifikanter bakom gränssnitt mellan människa och maskin. /.../ På en avsiktligt ytlig nivå utvecklades först användbara grafiska gränssnitt som undanhåller en hel maskin för sina användare, eftersom det döljer den skrivakt som fortfarande är oundgänglig för programmeringen. /.../
Slutligen fungerar högnivåspråk, ju högre och vardagsspråkligare deras babelstorn växer sig, på precis samma sätt som de så kallade envägsfunktionerna inom den senaste matematiska kryptografin. När sådana funktioner tillämpas i sin standardform kan de beräknas inom rimlig tid, exempelvis när den nödvändiga tiden för maskinberäkning växer i polynoma uttryck av funktionens komplexitet. Den tid som krävs i dess omvända form, alltså för att utifrån funktionernas resultat rekonstruera deras ursprungliga parametrar, skulle emellertid växa exponentiellt och därför omöjligt i förhållande till funktionernas komplexitet. Med hjälp av envägsfunktioner skyddas med andra ord algoritmer från sina egna resultat.
För mjukvaran kommer denna kryptografiska egenskap som på beställning. den erbjuder ett bekvämt sätt att kringgå det faktum att immateriell egendom har blivit omöjlig efter Turings bevis och att den allra minst är tillämpbar på algoritmer. /.../ Stick i stäv med all matematisk heder har amerikanska domstolar till och med godklänt upphovsrättsliga anspråk på algoritmer.




Uppdatering: En användbar (till vad?) felstavning upptäcktes i inlägget ovan, där frasen "användbart till vad" hade råkat inledas med det nya ordet "användvart".

18 Comments:

Anonymous Robert K Huselius said...

Låter litegrann som plojpartiet som ställde upp i Stockholms universitets kårval något år, "Bred kompetens". Deras mål var att främja bred kompetens rätt och slätt. Säkert att det hela ej är ett avancerat skämt?

11/04/2006 09:33:00 em  
Anonymous Anonym said...

Känns som du antar att en användarvänligare utforming leder till en reducering av funktioner.

Vad är det som säger att en mer användarvänlig Roland TB-303 inte gett samma utveckling? Tvärtom, fler enheter hade sålts för dess ursprungliga syfte, fler användare hade upptäckt att man kunde skruva fram ljud och Acid Jazzen kanske hade kommit 5 år tidigare.

11/04/2006 10:24:00 em  
Blogger JorgenL said...

Jag förstår vad det är du far efter, men för mig som programmerare är användbarhet ett ganska användbart(!) begrepp så länge man bara definierar för vem ett program ska vara användbart. För några år sedan användes "användarvänligt" som ett honnörsord men det blev tillslut så utspätt att det kunde betyda vad som helst.

Användbarhet är också ett begrepp som används ganska mycket som en markering mot webbyråer och andra såna som kommer ur reklamvärlden som bara fokuserar på utseende och tror att webben bara är en elektronisk trycksak.

Användbarhet handlar mycket om att göra det enkelt för folk att få det de vill gjort. Det handlar också om hur man gör för att få lösningar som arbetar med hur folk funkerar, psykologiskt och intiutivt.

För mig som programmerare så är en användbar miljö en där jag kan komma åt bakomliggande logik och skruva på den, för någon som har till uppgift att inventera ett lager kanske det handlar om stora tydliga siffror på displayen, eller att det ska vara enkelt att rätta felinmatningar.

Användbarhet är för mig definierat som att ett system och dess användarinterface, för en viss användare eller grupp av användare, ska vara lättförståeligt och bekvämt för att utföra de arbetsuppgifter de behöver utföra med hjälp av systemet. Det betyder också att ett system ibland behöver ha diffrentierade användarinterface för att göra samma sak, tex för dem som ska göra nåt sällan och dem som ska göra det ofta.

Att göra en dag för det här kan jag dock tycka mest är fånigt, men det finns väl en bransh för det här också som tycker att deras affärsområde ska ha lite extra uppmärksamhet...

11/04/2006 10:50:00 em  
Blogger JorgenL said...

I min kommentar nyss gled jag nog lite förbi din huvudkritik till det här jippot...

Kan en nation eller nätverk bli mera "användbart"? Ja, jag tror det, men jag tror kanske inte att det är det de som anordnar det där jippot talar om...

Verkligheten kan få ett större mått av användbarhet om den uppvisar mera transparens i meningen att den blir mera tydlig vad gäller hur orsak och verkan hänger ihop. Alltså att det blir tydligare tex vem som har makt och i vems intressen saker och ting händer. Ett fritt flöde av information har till exempel en potential att öka "den allmänna användbarheten".

Den svenska offentlighetsprincipen är som jag ser det en gizmo som ger plus i nån slags allmänt "användbarhetsindex" jämfört med stater som saknar den.

Att det ska vara enkelt att göra det man vill få gjort kan väl också kanske vara en allmän sak som man gärna vill ska genomsyra en hel nation. Jag tror nog att vi även där ligger ganska bra till i Sverige, har hört en hel del rätt skrämmande skildringar om hur den allmänna byråkratin funkar i andra delar av Europa, så nog skulle man kunna tänka sig att även den sidan har en tillämpning även på nationell nivå.

11/04/2006 11:05:00 em  
Blogger Christopher Kullenberg said...

Användarvänlighet är ett intressant begrepp, då det förutsätter någon form av empatiskt förhållande. Som i user friendly... I am a user, are you my friend? När jag ställer denna fråga till min laptop, vilket jag gör dagligen, får jag olika svar. När den gör mig en tjänst är den min vän, men när den inte vill spela DRM-skadade filer måste jag övertyga (reverse-engineera) den. Egentligen borde man tala om en politisk dialog där varje gott argument är en slags pragmatisk konsensusförhandling. Den dagen min dator (operativsystem) inte följer min moral, byter jag vänskapskrets och glider in i ett nytt socialt fält där mina åsikter får gehör. När folk säger till mig att deras datorer inte fungerar brukar jag säga till dem att de bör byta umgängeskrets.

11/04/2006 11:56:00 em  
Anonymous Anonym said...

"...varje användande av ordet "användbarhet" om sådant vars specifika syfte inte är alldeles obestridligt, är lull-lull. Dimridåer.
Detta gäller även – ja, framför allt – datorn. En dator har inga "specifika mål"..."

En dator har inga specifika mål, men du har det. Om du behöver posta på den här bloggen och datorn fixar det åt dig har kriterierna uppnåtts. Vilket syfte skaparen av datorn hade tänkt sig är nog mindre viktigt.

11/05/2006 09:00:00 fm  
Anonymous Peppelorum said...

Måste först säga att detta känns som ett ganska förvirrat bloginlägg som nog kommer av för dålig kunskap om området, men alla är vi nybörjare någon gång och jag säger inte att jag på något sätt är fullärd men jag jobbar vidare på det;-)

En dator har inga "specifika mål"
Helt korrekt, en "dator" har inga specifika mål, men vad är en "dator", hur kom den till, vad var dess syfte från början? Om vi sedan bryter ner en dator i dess beståndsdelar, vad får vi fram då? Ett antal olika hårdvarukomponenter, ett antal mjukvarukomponenter som var för sig och tillsammans ska fungera för "användaren". Så om den "dator" inte har några specifika mål, kan inte de komponenter den är byggd ha specifika mål? Finns det inga specifika mål i de program man själv nyttjar?

Just därför förknippas aktiviteten hacking – kreativt användande av teknologi på andra sätt än de ursprungligen tilltänkta – framför allt med datorer. Så tillkom exempelvis internet i den form vi känner det idag. Men inte bara internet.
Okej, och bara för att DIN aktivitet inte har ett specifikt mål (som du kan se nu) så kan saker inte vara användbara eller? Och det finns ingen chans att du vill ha verktyg som på ett bra sätt hjälper dig i den aktuella situationen? Ditt specifika mål är kanske utforskandet av tinget i sig, eller att helt enkelt lära dig mer.

Musikhistoriens mest spännande språng har skett genom att teknik har använts på andra sätt än avsett.
Ett av begreppen för detta är appropriering, dvs att bruket av en artefakt blir annat än vad först var tänkt och detta är något som man helst som designer ska försöka tänka på, men att täcka in ALLA udda bruk är väl i närmaste omöjligt. Vet dock inte om Musikhistoriens mest spännande språng skett genom sånt här andrahandsbruk.

Inget fel, som sagt, med användbara köksredskap, toalettstolar eller ordbehandlingsprogram. Men tanken på att göra nätverk och nationer mer "användbara" skapar kalla kårar.
Beroende på hur du designat ditt samhälle så blir användbarheten beroende av det. Vilka grupper kommer du stänga ute och vilka icke-grupper kommer du inte alls att tänka på? Så jag ser inte att vi inte skulle kunna ha användbarhet i åtankenär di förändrar vårt samhälle. Se t ex hur Aten ändrats som stad sen OS var på besök, nu finns det avfasade kanter på trottoarerna som gör det möjligt för rullstolsburna att förflytta sig själva. Man designar samhällen efter vilka grupper som är tänkta att bo där, man avgränsar områden från varandra så endast bussar kan åka på vissa vägar, bogpropellrar med oklar styrning (och listan kan göras hur lång som helst).

Sen vet jag inte alls vart du läser in att målet för WUD är att Sverige ska bli mer användart, det handlar om att lyfta nivån på debatten och på något sätt kanske bättre kunna säga VAD användbarhet är. Det handlar mer om att göra tjänster och produkter mer "användbara".
Den ISO-definitionen du rotade fram är en ruggigt tråkig definition, finns bra mycket bättre som mer rör förförelse etc.

Lite allmän och specifik nedklankning på en post som inte tog sig hem, men kanske har lite andra tankar väckts;-)

11/05/2006 01:54:00 em  
Blogger rasmus said...

Pragmatik är grejen.
Vissa saker bör vara användbara. Andra inte.
Tror inte att någon skulle bestrida den saken vid närmare eftertanke.
Hur mycket man än vurmar för användbarhet som koncept, häver man nog ändå inte ur sig att t.ex. musik eller konstverk bör vara "användbara" – om någon gör det leds tankarna genast till totalitarismen.
Alltså dras det redan någon form av preliminär gräns. Den bör reflekteras över, åtminstone om man ska ordna en "Världsanvändbarhetsdag". Har dock inte sett minsta antydan till att arrangörerna snuddar vid den frågan; de tycks föredra att bekvämt låtsas som att allt bör vara användbart (trots att de såklart inte frankt skulle påstå att "musik bör vara användbar" om man frågade dem).
Vad jag menar är kort sagt att "användbarhet" handlar om makt, på gott och ont, och att den saken hellre bör erkännas än lull-lullas.

Peppelorum skrev, angående påståendet att datorn inte har något specifikt mål: "Om vi sedan bryter ner en dator i dess beståndsdelar, vad får vi fram då? Ett antal olika hårdvarukomponenter, ett antal mjukvarukomponenter som var för sig och tillsammans ska fungera för 'användaren'."
Ja, vad jag hävdar är att någonstans där måste, pragmatiskt, en gräns dras. Universaldatorn bör inte göra annat än att lagra, överföra och beräkna data. (Inget annat!) Olika datorprogram kan däremot ha specifika mål. (Eller så kan de vara konst!) Nätverk bör inte vara "användbara" eller "smarta" utan tvärtom "dumma". Internets grundtanke är ju paketkommunikation som inte tar hänsyn till vad som finns i datapaketen, vilket är extremt viktigt att hålla fast vid. Men självklart motsäger det inte att alla de vitt skilda applikationer som använder paketkommunikationen är utformade med användbarthet i åtanke. Vissa saker ska vara användbara, det vill säga optimerade för att uppnå specifika mål, andra inte. Det var vad jag skrev i inlägget ovan.

Angående musik ska jag kanske förtydliga mig: Nittonhundratalsmusikhistoriens mest spännande språng har skett genom olika former av kreativa missbruk av teknik (rullbandspelaren, som ursprungligen var en tysk militäruppfinning, inräknad).
Peppelorum skrev: "Ett av begreppen för detta är appropriering". Jodå, om man nu inte vill skriva "tillägnande" (som jag skrev ovan) eller "bemäktigande", vilket betyder exakt samma sak som "appropriering" (av latinets ad proprius).

Ett användbart samhälle? Peppelorum ställer frågan om vilka grupper som stängs ute och vilkas behov som finns i åtanke när samhället designas. Utmärkt! Världsanvändbarhetsdagen-arrangörerna verkar dock vara helt blinda för det maktperspektivet, utan tutar på som om användbarhet var ett fullständigt neutralt och oproblematiskt begrepp. Jag köper inte deras prat om "ett mer användbart Sverige" så länge där inte finns en tydlig öppning till en diskussion om användbarhetens mål och, framförallt, dess gränser.

11/05/2006 04:26:00 em  
Anonymous Anonym said...

Hej. Vill bara komplettera med mål/medel-kedjan samt det relativa i vad som är användbart.

Samt en litet pseudokonspiratorisk idé om varför Världsanvändbarhetsdagen finns :-)

Jag börjar med kedjan: Är användbarhet ett medel för att nå ett mål? Detta mål är i sig ett medel för ett annat mål, som i sig är ett medel för ytterligare ett mål. Så där kan man rotera i en filosofisk spiral så länge man önskar. Men det är viktigt att ändå ställa frågan om mål/medel-kedjan, för det är ett sätt att enklare lyckas identifiera såväl verkliga syften som dolda agendor eller medveten desinformation.

Och var i allt detta finns då Världsanvändbarhetsdagen? Är det en samling blivande imperiebyggare, eller vad är det för något? Kanske en affärsidé som kläckts runt ISO-certifiering, fast inom "användbarhet". Det börjar då snart komma "certifiering" av användbarhet, framtagen av ett Användbarthetsorgan, osv... En ny bransch föds.

Sist det relativa. En gång i Forntiden konstruerades programmeringsspråket COBOL (COmmon Business Oriented Language). Det skulle vara så "användbart" att användarna (t ex ekonomer) själva skulle kunna programmera istället för att tvingas anlita programmerare. Tja, enligt de experter som kontruerade språket så var det säkert mycket enkelt och "användbart" för dem själva, men ingen vanlig "användare" har nog någonsin lyckats skriva ett COBOL-program. Användbarhet är synnerligen relativt.

11/05/2006 06:33:00 em  
Anonymous false messiah said...

Jag tror du övertolkar begreppet användbarhet. Det har en specifik betydelse i området det används inom (produktutveckling, i första hand mjukvara) som skiljer sig från användbarhet som vardagsterm.

Användbarhet inom produktutveckling är motsvarigheten till ergonomi inom industridesign. Varken mer eller mindre. Du skulle förmodligen inte reagera på en "ergonomins dag" där målet var att skapa "ett mer ergonomiskt Sverige", eller hur?

Användbarhet är inte heller något statiskt eller enhetligt mål. Vad som är användbart för en expert eller en handikappad kan vara dåligt för de flesta andra användare.

Det är här "specifika mål" kommer in - en TB-303 är usel ur ett användbarhetsperspektiv om målet är att spela en normal rockbasgång, men har definitivt hög användbarhet om målet är att skapa en acidbasgång. Användbarhet beror alltså på syfte och på användare.

Visst kan man kritisera maktperspektiv inom användbarhet, men såvitt jag vet har ingen användbarhetsdesigner sagt att allt bör vara användbart på bekostnad av allt annat. Och din underförstådda motpol - att vissa saker ska få vara svåranvända- rymmer också underförstådda maktanspråk, fast åt det elitistiska hållet ("vi behöver inte anpassa tekniken efter användarna, kan de inte lära sig använda den är det dem det är fel på, inte tekniken") snarare än det populistiska. Ingetdera är särskilt smakligt.

(P.S. Kittler har fel. D.S.)

11/05/2006 10:12:00 em  
Anonymous Anonym said...

Man är lite allergisk inför termen användbarhet från dotcom-tiden då användbarhetskonsulter och beteendevetare satt och diskutera flera veckor hur en website skulle fungera för att producera en website som var inte ett dugg användbar.

Men sen är det så som några hintar lite om att användbarhet har även att göra med att göra så att handikappade kan använda saker, datorer eller ta sig uppför trappor.

DNS skulle man kunna beteckna som användbarhet.

När det gäller just datorer så är det fortfarande mycket elistisk tankar som gäller. Vissa vill arbeta med hårdvaran djupt medans andra bara vill trycka på en knapp men sedan är det givetvis så att vissa saker ska vara svårt att göra, tänk om man kunde tillverka virus bara genom att skriva fem kommandon? Jag har även sett många 4GL miljöer som "utvecklats" av folk som kan ingenting om programmering, de har bara klickat och skrivit tills det fungerat. Systemen var alla slöa och i princip omöjliga att underhålla.

11/06/2006 11:27:00 fm  
Anonymous Björn B said...

Jag tror jag vet vad du är ute efter Rasmus(IMHO). Jag får ofta påståenden om att systemet som man bygger skall vara användbart. Vilket är fullt förståligt.

Men för att jag skall kunna test/mäta detta måste syftet vara mycket väl definerat i termer av användare, syfte och effekt. I det valet ligger en maktutövning.

Användbart är inte alltid samma sak som användarvänligt och vice versa. GUI i MAC OS kan vara "användarvänligt" men kanske inte potensielt lika användbar som ett konsollfönster i samma miljö.

11/07/2006 01:55:00 em  
Blogger Arru said...

Friedrich Kittler har rätt i sak, men missar ju helt poängen som själva artikeln har, att användbarhet är definierad utifrån ett syfte. Jag håller med om att det är en dålig (och inte särskilt användbar...hehe) definition. Men att dissa högnivåspråk sådär? Det är bara genom abstraktioner som man kommer någon vart med programmering idag; den där inställningen ekar av C64-romantik (en fantastisk dator - som minne eller som hobby).

TB303 blev en klassiker för att dess brister ledde användaren till ett visst tankesätt och ett visst syfte som i förlängningen ledde till acid. Något som såklart skulle saboterats av ett användbarhetstänkande. För att inte ta DJ:ns främsta verktyg tills nyligen: LP-spelaren. CD-åldern hann i praktiken ta slut innan vi återfann de kontrollmöjligheter som vinylspelaren erbjöd, bara för att CD-spelaren var designad med högre användbarhetskrav, i det högst specifika syftet att spela musik från början till slut i vardagsrummet.

Populära språk idag, som som Java och speciellt C++ tillåter en enorm mängd olika strukturer, på olika nivåer. För att få någon ordning på sina tankar faller programmerare i sådana språk ofta tillbaka på de "maskinnära" (maskinen är idag själv abstrakt i ett antal lager, med cache, mikrokod etc.) strukturerna och ägnar 3/4 av sin produktivitet på att återuppfinna hjulet gång på gång.

Visst, så fort man går förbi ettor och nollor (och det gör de allra flesta maskinkodskramare, bara inte lika långt förbi) så måste man begränsa sig, välja ett "spår" och därmed bestämma vad som blir enkelt och vad som blir komplicerat att göra. Om man avstår blir allt bara lika svårt, och alla försök att göra något komplicerat kommer också att leda till abstraktioner och till den där hemska "kryptografiska" förvrängningen av informationen. Fördelen blir då, att man faktiskt kan använda datorn till någonting överhuvudtaget, något där det kan finnas betydelse av insyn i algoritmerna. GOTO 10 ;)

11/07/2006 08:48:00 em  
Anonymous Peppelorum said...

Vad jag menar är kort sagt att "användbarhet" handlar om makt, på gott och ont, och att den saken hellre bör erkännas än lull-lullas.

Det är klart att det handlar om makt, tror inte någon skulle säga något annat! När man designar artefakter så finns det ett antal olika intressegrupper som vill att deras intresse ska gynnas mest, att påstå annat är befängt och inget någon gör idag.

Jag ställer två av dina fraser mot varandra här nedan.
Nätverk bör inte vara "användbara" eller "smarta" utan tvärtom "dumma". Internets grundtanke är ju paketkommunikation som inte tar hänsyn till vad som finns i datapaketen, vilket är extremt viktigt att hålla fast vid.
vs
Ett användbart samhälle? Peppelorum ställer frågan om vilka grupper som stängs ute och vilkas behov som finns i åtanke när samhället designas. Utmärkt!

Okej, nätverk ska vara dumma, internet ska vara dumt. Men för de som inte kan nyttja nätverket på samma villkor som dig då? De som har handikapp som gör att de inte förstår allt det du gör, vad ska vi göra med dem? Ta någon som har begränsad förmåga att memorera saker, ska de ändå tvingas memorera ip-adressen till siter, istället för att nyttja en DNS? Eller räknas inte DNS till själva nätverket? Vart dras gränsen för vad som ingår i nätverket? Det kan ju sluta med att ip-adresser är för användbart för vissa och att de hellre bara vill prata MAC-adresser, vad vet jag. Varför skulle inte ett nätverk vara användbart, som hjälper människor att hitta det de söker, t ex en "smart" DNS typ http://www.opendns.com/what/ som inte bara kan skydda människor utan även hindrar felstavningar (för t ex de som är dyslektiker).

Det här med användbarhet rör inte bara rent fysiska saker utan det handlar även om att flytta intelligens från oss ut i världen (knowledge in the head vs knowledge in the world) för att underlätta för oss att göra andra saker. Vi blir inte bättre bara för att vi har allting i huvudet. Tips på läsning, "Things that make us smart - Donald Norman".

Världsanvändbarhetsdagen-arrangörerna verkar dock vara helt blinda för det maktperspektivet, utan tutar på som om användbarhet var ett fullständigt neutralt och oproblematiskt begrepp. Jag köper inte deras prat om "ett mer användbart Sverige" så länge där inte finns en tydlig öppning till en diskussion om användbarhetens mål och, framförallt, dess gränser.
Verkar? Men ÄR de helt blinda? Läser vi modersidan ( http://www.worldusabilityday.org/about så läser vi bl a " This Earth Day style event, focused on raising awareness and visibility of usability engineering and user centered design" och det där som allt tar avstamp. Det där "användbart Sverige" är ju bara temat för ett samtal, inget mer, ta det inte som en sanning som gäller för ALLT användbarhetsarbete. Jag tror inte det finns någon interaktionsdesigner/användbarhetsexpert/yada som skulle säga att man inte exluderar någon när man inkluderar någon annan.

Tycker som någon tidigare nämnt att du hade nog inte protesterat om det rört en ergonomidag

Som svar till Björn B sen.
Användarvänlighet brukas räknas som en delmängd av användbart, men ej tvärtom. Bara för att något är användarvänlighet kanske det inte är användbart i den aktuella kontexten, och vips blir det användarvänlighet situationsberoende (m.m.).

Håller för övrigt med Arru i mycket av det han säger.

11/08/2006 04:41:00 em  
Anonymous Erik Borälv said...

Rasmus, du vet, man diskvalificerar sig så lätt genom att påstå saker. "Världsanvändbarhetsdagen-arrangörerna verkar dock vara helt blinda för det maktperspektivet, utan tutar på som om användbarhet var ett fullständigt neutralt och oproblematiskt begrepp. "

Känner du någon av oss svenska arrangörer, överhuvudtaget? Tror du verkligen det du skriver, allvarligt?

Bortsett det så uppskattar jag som arrangör debatten och att man (uppenbart) har starka åsikter i frågan.
De flesta av oss arrangörer (jag ska inte tala för alla, vi är ju många) tycker att ISO-definitionen är utmärkt. Vi vet mycket väl vad som står i definitionen och vad den betyder.

Mitt eget engagemang bygger på att jag vill öka medvetandet om användbarhet hos fler. Tyvärr når vi sällan utanför vår egen it-värld. Det återstår att se om dagen kommer leda till någon förbättring i stort.

Jag föreslår att vi som har ett engagemang senare samlas och talar om vad vi kan göra nästa år, för att bli ännu bättre.

/För ett användbart sverige... ;-)

11/10/2006 09:16:00 fm  
Blogger Sorno said...

Ett fint citat för oss som verkar för att man ska tänka på användbarhet. "The cost [of lacking usability] to the world economy is beyond accurate estimate. The benefits of enchanced usability to our culture and society are so large that they must be seen as central to the advancement of humanity over the next century"

11/17/2006 10:19:00 em  
Blogger Sorno said...

Föregående citat var från: Susan M. Dray & Clare-Marie Karat - Human Factors Cost Justification for an Internal Development Project, 1994

11/17/2006 10:24:00 em  
Blogger rasmus said...

Kära Sorno, det där var ju rena gojan - bortsett från att det antagligen var ryckt ur sitt sammanhang.
Vänligen svara på följande fråga: Kommer mänskligheten åtnjuta framsteg genom att konstnärliga verksamheter i allmänhet görs mer användbara, dvs mer inriktade på att uppfylla på förväg definierade syften?

11/18/2006 01:00:00 fm  

Skicka en kommentar

<< Home