måndag, november 06, 2006

STIM ändrar fördelningsreglerna

°
STIM reformerar sitt system för fördelning av pengar till kompositörer, dödsbon och musikförlag. Ambitionen att "stödja god tonkonst" stryks, och ersätts med de allmännare målet att stödja "den svenska musikkulturen". I praktiken: Tidigare har ett antal miljoner av de licenspengar som inhämtats på t.ex. dansgolv och frisörsaloner överförts till området för "seriösa konserter" och kyrkokonserter.
Det senare området har hittills gett tre gånger så mycket pengar per minut. Med det nya systemet avsätts i stället fem miljoner kronor per år för att stödja "marknadsmässigt eftersatta genrer" (vilket inte utesluter sådan musik som i dessa sammanhang räknas som "populär", däremot utesluts döda rättighetsinnehavare). Man skiljer alltså ut det kulturpolitiskt motiverade stödet från avräkningssystemet.
Det gamla systemet gynnade framför allt komponister av (eller deras dödsbon) och förläggare till verk som kan betraktas som “populära klassiker” - till exempel Sibelius, Ravel, Prokofieff, med flera. Med en hög gradering och /.../ “livemultipeln” kunde dessa få inte mindre än 15 gånger högre ersättning per minut än vad som normalt gäller när ett verk framförs på skiva i P3 eller P4.
Att STIM:s kvotsystem inte ska subventionera vissa sorters musik är ett krav som drivits ända sedan 1960-talet av föreningen Svenska kompositörer av populärmusik (Skap), som är en STIM:s tre huvudmän. Dock utan framgång då även de andra två huvudmännen – som representerar konstmusiktonsättare och musikförlag – har vetorätt. Att saker nu plötsligt lossnar nu beror, enligt Skap-ordföranden Roger Wallis [pdf], på att indrivningsorganisationerna i Europa börjat konkurrera med varandra och dessutom synas av EU-kommissionen.

Reformen genomförs gradvis under fem år, med start i december månads utbetalning. Rättighetsinnehavare till musik inom alla de "genrer som betecknas som "populära" (i motsats till "seriösa") är överlag vinnare. Ersättningen per minut för den som spelas i P3 ökar från 60 till 85 kronor. Såhär sammanfattas förändringarna på formaliaspråk:
- Den så kallade "live-multipeln" på radioområdet avskaffas (idag räknas liveframföranden i radio upp med en särskild multipel)
- Den så kallade "visuellt-multipeln" inom tv avskaffas (idag räknas framföranden i tv där det faktiska framförandet visas i tv-rutan upp med en särskild multipel)
- Förstärkningen av avräkningen för seriösa konserter och kyrkokonserter avskaffas (idag försärks sådana avräkningen med en x3-uppräkning)
- Förstärkningen av avräkningar av verk med gradering B eller högre inom liveområdet avskaffas (idag förstärks sådana verk i avräkningen med särskilda multiplar).
- Skapande av nya verk inom marknadsmässigt eftersatta musikområden stimuleras genom ett särskilt stödsystem. Verk som avräknas inom sådana musikområden (det vill säga områden som saknar en normal kommersiell marknad) erhåller ett särskilt stöd vid sidan av avräkningen.
Vad jag förstår så handlar det inte om ett fullständigt avskaffande av graderingssystemet – där STIM:s "musikkonsulenter" rangordnar musikens komplexitetsgrad så att vissa genrer får mer än andra – utan om att graderingens betydelse minskar. Men den information som finns tillgänglig är inte helt lätt att tyda.

Ännu en ändring gäller vad STIM ska göra med alla de pengar som inkasseras för konserter utan musikrapporter – cirka 18 miljoner kronor varje år. Hittills har de fördelats i enlighet med vad som spelas på Sveriges Radio P3 och P4. Nu har man insett att det inte går att låtsas som att det breda musiklivet är så smalt, och ska i stället använda övriga liverapporter som bas.
"Kassettersättningen" fördelas dock även fortsättningsvis med utgångspunkt i vad som kan höras på radio och tv. Licenspengarna för nätradio (området "Online och nya media") fördelas med ett underlag från kommersiell radio samt ringsignaler.

Inga skäl finns att vare sig hylla eller förkasta de reformer som nu genomförts. Klart är att systemet för att skilja på "seriös" och "populär" musik hade blivit ohållbart. Om ändringarna kan leda till att levande musikskapare får mer pengar och mindre äts upp av Sibelius dödsbo är det förstås bra, men på det stora hela är det nog en omfördelning som betyder föga för låtskrivare som inte hörs ofta i radio.

1 Comments:

Anonymous Anonym said...

Innan jag började läsa din Copyriot så hade jag mycket ringa kunskaper om STIM, och SAMI kände jag inte till över huvud taget. Och nu blir jag mer och mer förbannad för varje ytterligare informationsbit som jag får reda på om dessa organisationer!

Dessa musikfogdar som driver in pengar på ytterst tveksamma grunder och delar ut det som blir över (efter att de tagit mellanhandsbetalt) efter om möjligt ännu tveksammare fördelningsgrunder.

Tack för din kontinuerliga bevakning av STIM och SAMI!

11/06/2006 05:48:00 em  

Skicka en kommentar

<< Home