söndag, november 12, 2006

Thorsten Flinck och teaterkonstens fiender

Den samlade produktionen av Hjalmar Söderberg (1869-1941) blev fri att använda 1991, då 50 år förflutit sedan hans död. Men öppningen visade sig högst tillfällig: 1996 förlängdes upphovsrättens skyddstid till 70 år efter upphovsmannens död. I riksdagsdebatten var det ingen som ens försökte motivera varför detta skulle vara bra i sig; det enda som talade för saken var EU-direktivet 93/98/EEG. Moderaterna var de enda som röstade emot. Samtliga övriga riksdagspartier röstade ja till längre skyddstider. Så slöt sig rättighetshöljet återigen kring Hjalmar Söderberg.

September 2003 satte Torsten Flinck upp Söderbergs Doktor Glas (2003) baserad på en dramatisering av Allan Edwall (som dog 1997).
Teaterförlagen Folmer Hansen och Colombine, som anser sig äga rättigheterna till romanen respektive dess dramatisering, svarade med att polisanmäla Thorsten Flinck. Prislappen på Doktor Glas – en bok som alltså för några år sedan var en del av det fritt förfogbara kulturarvet, och kommer återgå dit 2012 om nu inte lagarna ändras igen – ligger på 96160 kronor plus moms, enligt Folmer Hansen-förläggaren Jens Widestedt. Men trots att Flincks manager senare erbjöd sig att betala licenspengarna, har förlaget vägrat ge sitt tillstånd. Berit Gullberg på Columbine säger att hon pratade med Flinck redan då och "föreslog att han fick söka något annat att sätta upp", men att han "inte varit mottaglig för någon argumentation". (Vem fan tror Berit Gullberg att hon att hon är?)

Doktor Glas-uppsättningen från 2003 lades ned i förtid, och nu har fallet hamnat hos åklagare. Samtidigt har Berit Gullberg (Colombine) lämnat in ännu en polisanmälan mot Thorsten Flinck, och Jens Widestedt (Folmer Hansen) överväger detsamma. Anledningen är att skådespelaren sedan ett år turnerat med en bejublad föreställning kallad "Doktor Flinck". Eftersom man inte fick köpa rättigheterna ens till det satta priset, gjordes en omarbetning, vilket inte har blidkat rättighetsväktarna. De har gett sig fan på att tysta Thorsten. Det är nämligen "väldigt viktigt att markera att upphovsrätten måste skyddas", som Berit Gullberg säger.
Några andra argument har inte framförts. För inte räknas det väl som ett argument att Berit Gullberg "som den förlagsmänniska hon är /.../ fick en känsla av obehag när hon såg torsdagens annonser i På Stan för Flincks pjäs jämte [Krister] Henrikssons". Den senare spelar nämligen också Doktor Glas just nu, med kontrakt 2005-2008. Under den perioden vill förlagen se till att ingen annan sätter upp samma pjäs i Sverige. "Krister Henriksson eller Thorsten Flinck? Det är ett sorgligt exempel på upphovsrättsfundamentalism att den frågan inte ska få besvaras på scenen, utan förvisas till domstolen."

Vi ska inte skräda orden: Jens Widestedt och Berit Gullberg är teaterkonstens fiender, ynkliga kräk som inte ens vågar motivera varför inte kulturlivet har plats för två tolkningar av en hundra år gammal klassiker, utan gömmer sig bakom de lagtekniska följderna av ett EU-direktiv vars påstådda nytta för teaterkonsten ingen heller kunnat förklara.
Tyvärr kommer vi nog få dras med lagen ett tag till. Personer som Jens Widestedt och Berit Gullberg kan och bör däremot ställas mot väggen, mest effektivt av yrkesverksamma inom teaterområdet, varav det sannolikt är ytterst få som skulle säga att deras beteende är försvarligt. Genom att inte tiga när förläggare attackerar konstnärer på detta sätt, går det att skapa ett öppnare klimat.

"Jag ser rött när jag hör ordet rättigheter", ryter rollfiguren i Doktor Flinck. Själv säger Thorsten Flinck att han som konstnär inte bryr sig om rättighetstjafset, och skriver i ett förord till publiken att han självklart låter andra omtolka hans tolkning, för "ingen kan, vad jag vet, påstå sig äga en historia förutom sin egen". I en skön intervju gjord av DN:s webb-tv bara suckar han över tanken att kulturarbetare ska få rättighetspengar för saker som gjorts för flera år sedan. Visst finns det många problem med konstnärers försörjning, men vad upphovsrätten har med den saken är i detta fall helt obegripligt – inte ens förläggarasen själva försöker göra det gällande. Bara ett perverterat system sätter nuet i andra hand.

15 Comments:

Blogger Monsters Inn said...

Vilken otroligt bra text om Thorsten Flinck och de där jävla mossiga gubbarna och kärringarna som försvarar upphovsrätten in absurdum! Det var frihet att läsa den! Finns det, som du vet, något annat sätt att stödja Thorsten Flinck, annat än att se hans pjäs?

11/12/2006 09:49:00 em  
Anonymous Anonym said...

Jävligt bra sagt.

11/13/2006 02:38:00 fm  
Anonymous sp said...

kan ingen digitalisera Berits magnum opus och publicera på nätet?

http://www.bokborsen.se/Cullberg,Berit.-begagnad-bok-till-salu3236528.htm

11/13/2006 10:27:00 fm  
Anonymous Ludvig H said...

Mycket bra skrivet.

11/13/2006 01:37:00 em  
Anonymous Lars Anders Johansson said...

Väl rutet! Det är fördjävligt hur kulturbyråkrater kan inverka menligt på konsten!

11/13/2006 01:47:00 em  
Anonymous Patrik said...

Hur är det egentligen, heter hon Berit Cullberg eller Berit Gullberg?

Bra skrivet.

11/13/2006 05:57:00 em  
Blogger rasmus said...

Patrik: Gullberg ska det ju vara! Tack för att du påpekade det. Hade skrivit "Cullberg" hela tre gånger. Det finns dock en förklaring, nämligen att många av de tidningartiklar som var källor till inlägget också hade skrivit fel.

11/13/2006 08:44:00 em  
Anonymous David said...

Grymt inlägg! Var tvungen att länka till det från min blogg!

11/13/2006 10:50:00 em  
Anonymous Anonym said...

Känner för att sätta upp min egen pjäs... den ska heta "Doktor Berit Gullberg".
-Tamejfaen!

/Majki

11/14/2006 01:46:00 fm  
Blogger hedgoli said...

Egentligen, varför finns är verket skyddat överhuvudtaget efter uppehovsmannens död? HAN ÄR JU DÖD! Vad har han då för nytta av den?

11/17/2006 11:53:00 em  
Anonymous Anonym said...

Hört talas om arvsrätt?

11/19/2006 10:27:00 em  
Blogger rasmus said...

Anonymous: Har hört talas om något som kallas arvsrätt någon gång, men du får gärna utveckla vad det har med saken att göra, dvs varför det var bra att upphovsrätten på teaterpjäser förlängdes från 50 till 70 år efter författarens död. Ordet "arvsrätt" förklarar nämligen inte det (och om nu mer arvsrätt är bra, varför inte tillämpa evig upphovsrätt?)

11/21/2006 01:36:00 fm  
Blogger Then französke-kocken och pasteybakaren said...

Dr Glas med flera andra 1900-tals klassiker borde snarast läggas till på tex http://runeberg.org/ . Det ligger i allmänhetens intresse!

11/22/2006 11:18:00 fm  
Anonymous Anonym said...

En ros till till e bra artikel. en ros även till Thorsten Flinck och hans grymma producent Robert Mourad

2/20/2007 06:18:00 em  
Anonymous Anonym said...

"Anonymous: Har hört talas om något som kallas arvsrätt någon gång, men du får gärna utveckla vad det har med saken att göra, dvs varför det var bra att upphovsrätten på teaterpjäser förlängdes från 50 till 70 år efter författarens död."

Arvsrätt har inte ens varit det primära skälet till att ett verk inte övergåt till domaine public så fort dess upphovsman avlider. Det finns med som en motivering.

Men huvudskälet är att det inte skulle skapa förutsägbarhet för den som investerar i ett verk om upphovsrätten tog slut när upphovsmannen avlider. Därför har man ansett det motiverat med en upphovsrätt som utsträcker sig längre än till en upphovsmans levnadstid.

Något bra argument för att öka antalet år från 50 till 70 år efter upphovsmannens död finns det dock inte som jag kan se. Enda orsaken är upphovsrättsinnehavare påtryckningar på politiker skulle jag tro. Själv finner jag det lämpligt att istället inskränka upphovsrättens löptid.

11/03/2007 12:13:00 fm  

Skicka en kommentar

<< Home