fredag, januari 05, 2007

Digitalkulturens nätverk inför årets kraftmätning

År 2006 skedde en oväntad vändning av den digitala kulturkonsumtionen från decentraliserade fildelningsnätverk till centraliserade sajter för distribution av musik och film. Den nya musiken förflyttades från Soulseek till MySpace och de populära filmklippen emigrerade från The Pirate Bay till YouTube.
Läs och begrunda Magnus sammanfattning av "Nedskrivningssystemet 2006"! Likt i Momus nyårsreflektion handlar det om musikens "youtubeisering", fast med mer fokus på makten över nätverksinfrastrukturen och om illusionen av fri spridning.

Enorm makt har ackumulerats hos aktörer som Ebay, MySpace och YouTube, men det är makt av ett helt annat slag än den som utövades av distributions-, skiv- och filmbolag. Underhållningsindustrins populära identity providers idkar å ena sidan ingen förhandskontroll över vad som släpps loss i deras nätverk, även om centraliseringen gör att t.ex. YouTube systematiskt kan plocka bort vissa slags material utan att det sker en organisk backup som i fildelningsnätverken.
Å andra sidan är deras position både långt mer osäker – de äger varken fysiska tillhåll som biografer eller mångåriga immateriella monopol, utan bara sina användare, som finns där bara för att de andra användarna finns där – och mer säker. Dessa aktörer är antingen störst eller inget, antingen 1 eller 0.
Nätverkseffekten skapar en hög toleranströskel mot dåliga tjänster, som Magnus skriver, men också en möjlighet för snabba omformeringar, som på nytt kan låta det horisontella nätverket gå till det yttersta av sin förmåga och affirmera sin skillnad. Runt hörnet väntar dock, i förklädnad, långt svagare (men kapitalstarka) alternativ som hoppas på att triumfera genom att skilja den aktiva kraften från vad den förmår. (Deleuze/Nietzsche).
Någon slutstrid är det alltså inte tal om. Och vad Magnus och Momus säger om att "den nya musiken förflyttades från Soulseek till MySpace" väljer jag att ta med en stor skopa salt; själva distributionen av MP3-filer som ska fylla allt fler fickgigabyte per person sker ju fortfarande i allt väsentligt genom fildelningsnätverk och darknets, och vad gäller upptäckandet av ny musik (som är en minst lika viktig funktion) vill jag fortfarande framhålla det expansiva och fildelningssymbiotiska Last.fm framför skitsajten Myspace.

Slutligen noteras att den långa svansen fortsätter att rycka fram; tjusiga kurvor visar på "death of the blockbuster", även om skivindustrin förstås inte lyder under samma binära framgångslogik, utan faktiskt kan dräneras ekonomiskt och behålla sin maktposition.

5 Comments:

Blogger gustaf said...

mkt intressant postning!

som kommentar skulle jag vilja saga att myspace och last.fm nog mer kompletterar varandra an konkurrerar. myspace ar ett forum med ett specifikt interface, last.fm och soulseek ar andra forum. i nagon man har de olika anvandningsomraden.

visst ar det synd att det ar just myspace som vaxer som det gor, utvecklingen drivs ju till 100% av andra krafter an sjalva foretaget och det kan ju knappast ses som rattvist att ett site som ar sa usel pa teknik och produktutveckling tar hand om merparten av kakan.

kanske visar myspace att vad som tar fart pa internet faktiskt inte handlar om enbart teknik utan andra faktorer kan vara minst lika viktiga. danah boyd har skrivit mkt intressant om detta pa sin site.. www.danah.org/

att det enda som ar intressant pa myspace kommer fran anvandarna talar ju for att skulle myspace fucka upp sin roll kommer nagon annan att ta vid ratt snabbt.

hade varit intressant att veta vad som hander med siter som skunk.nu - ett halvt insomnande community som bar pa en enorm kulturskatt. var ju ett par ar sedan nu som det hade sin hojdpunkt.

/gustaf

1/05/2007 06:03:00 fm  
Anonymous Jobjörn Folkesson said...

MySpace - i sanning en skitsajt!

1/05/2007 06:03:00 fm  
Anonymous Magnus said...

En av MySpace fördelar är att kunna ingå i webbens diskursnätverk. Att ett bands myspacesida kan länkas från bloggar, på chatklienter, communitys etc. Sen finns även de interna systemet med att sprida musiken genom att vara vän med rätt band och rätt skivbolag, helst dyka upp redan på förstasidan.

Visst har även jag använt last.fm och soulseek mer än myspace under 2006, men de flesta av mina nya bandupptäckter, framförallt under hösten kom från myspace. Kanske för att jag lyssnade mycket på svensk elektronisk pop då som är en genren som lämpar sig bra för myspace och som gjort en emigrering dit från skunk. Den baseras på korta hit-låtar snarare än album som gör att jag snabbt upptäcker om jag gillar ett band och en viss produktiv indie-inavel som gör att jag kan leta mig igenom hela genren enbart genom myspaceklick.

Last.fm har, som gustav säger, en komplementerande funktion. Där har det för mig inte handlat så mycket om att upptäcka musik som att uppleva musik.

1/05/2007 12:26:00 em  
Blogger gustaf said...

i arlighetens namn anvander jag nastan bara last.fm for en sak, att kolla upp spellistor for manniskor som jag vet sen tidigare har musiksmak likande min egen. (som jag sedan hittar pa soulseek, TPB och myspace)

sen tror jag last.fm har en inbyggd stalking-funktion iom att den faktiskt visar presence i form at senaste lat man lyssnar pa(med exakt timestamp). folk som vill se om nagon ar online kan kolla deras last.fm flode. tror aldrig man skall underskatta folk intresse av stalking.

1/06/2007 12:54:00 fm  
Blogger rasmus said...

Att vi alla har olika vanor är förstås bra.

Själv upptäcker jag massor av musik via Last.fm, sedan ett halvår tillbaka eller så.

1/06/2007 11:58:00 fm  

Skicka en kommentar

<< Home